Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Romain
du roi.
88 Franska stilgjutare.
formades genom romboider och parallellogrammer. I den
romerska stilen voro åtta cirklar nödvändiga för att upprita
ett A och elfva för ett G. Systemet var utan tvifvel mycket
vetenskapligt, men PHILIPPE GRANDJEAN och hans lärjunge
ALEXANDRE, hvilka begge voro anstälda som stämpelskärare
å den kungliga boktryckeriofticinen, vägrade att använda
detsamma, då de på giltiga grunder ansågo det omöjligt att
upprita så många cirklar och fyrkanter på en plats, som blott
skulle rymma en enda bokstaf. Deremot vann de första orden
i Jaugeons nämnda afhandling deras fulla bifall: » Rådfråga
ögonen, de äro formens bästa domare». Ehuru Jaugeons
linier förkastades, gillades emellertid hans bokstafsform, och
typerna blefvo graverade i alla grader. Stilen benämndes
» Romain du roi», konungens antiqua. Då den bildar ett af
hufvudmomenten i den romerska skriftens utveckling, torde
den förtjena en något närmare beskrifning. Bokstäfverna
skilja sig från Garamonds genom bättre proportioner och
kursiven isynnerhet gör sig väl gällande genom enkelhet
och klarhet. Dock företer den senare en del egendomlig:
heter, som t. ex. den sneda schatteringen å öfre grundlinien
på b, d, h, k, I, hvilken verkar oskönt och onaturligt, men
antagligen tillkommit för att vid första påseendet skilja den
kungliga skriften från alla andra. Flere af egenheterna hos
»konungens antiqua» gillades af franska gjutare, särskildt
schatteringen, som af Garamond gjorts trubbig, men nu af
Jaugeon förändrades så, att stolpen eller grundstrecket slutar
med en fin tvärlinie eller rak schattering. Förändringen kan
synas obetydlig, men den gifver emellertid typen ett stelare
utseende, verkar som om densamma vore ritad efter lineal,
och detta utseende af linieradt förvillar ögat och försvagar
läsbarheten. I ett annat afseende är den ock af tvifvelaktigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
