Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Förhållandet mellan Sverige och staden Bremen intill år 1665 samt den politiska ställningen i Europa vid början af detta år - Den politiska situationen i Europa i början af 1665 och Sveriges ställning till densamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betänkt på ett annat sätt att lösa tvisten och få kärn-
punkten — frågan om riksomedelbarheten — i detta brokiga
omhölje afgjord. Innan vi ga att lemna en framställning
af de förhandlingar i Sverige, hvilka ledde till beslutet
om bremiska kriget, är dock först nödvändigt att taga i
betraktande den allmänna politiska situationen i början af
detta så väl för Sveriges som det öfriga Europas historia
betydelsefulla år 1665.
Förhållandet mellan de båda sig allt kraftigare ut-
vecklande sjömakterna England och Holland, hvilkas han-
delsintressen ’) i så många hänseenden stötte mot livarandra,
blef under år 1664 allt mera spändt.
Hollands ledande statsman Johan de Witt vek ej un-
dan för kriksfaran. Ett lyckligt krig skulle stadga öfver-
vigten för det parti, hvars hufvudman lian var, och att
fejden ej skulle aflöpa olyckligt, kunde han åtminstone
hoppas särskildt i betraktande af Frankrikes gynsamma
stämning mot detta parti.
Den sålunda förestående brytningen åsågs med lifligt
intresse af Ludvig XIV, och då det ej stred mot hans af-
sigter, att dessa båda makter sammanstötte, sökte han
egentligen ej hindra detsamma. Den förnämsta af Lud-
vigs närmaste planer var nämligen den, att vid Filip IV:s
död sätta sig i besittning af spanska Nederländerna, ocli
för detta mål arbetade den franska diplomatien på alla
sätt för att skaffa bundsförvandter och neutralisera det
motstånd, som skulle kunna befaras. Då nu de A
V itts
motparti, det Oraniska, ej var franskvänligt, utan ville
skydda de spanska Nederländerna från att öfvergå i franskt
våld, låg det- i Ludvigs intresse att hålla detta parti från
makten. För öfrigt kunde Frankrike ej annat än gerna
se, att dessa båda makter sysselsattes genom krig, hvar-
vid uppmärksamheten drogs från hans egna föreliafvanden.
och förvecklingar uppstodo, under hvilka han kunde ar-
’) För framställningen af sjökrigets mellan England ocli Holland
orsaker och uppkomst se bl. a. Ranke IV sid. 261 ocli följande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
