Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Förhållandet mellan Sverige och staden Bremen intill år 1665 samt den politiska ställningen i Europa vid början af detta år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
beta-mot sitt mal och skapa för detsamma gynsamma kom-
binationer ’).
Emellertid, om de Witt än hoppade på Frankrikes bi-
stånd, så var dock detta land fortfarande neutralt, när
striden bröt ut efter Englands krigsförklaring den 14
mars 1665.
Det öfriga Europas hållning var ännu mestadels obe-
stämd. Kejaren hade redan 1664 genom freden i Yasvar
helt oväntadt slutat det turkiska kriget, angelägen att ha
sina händer fria och intog en afvaktande ställning. Kur-
fursten i Blandenburg, om hvilken man i Holland befarade,
att han skulle begagna tillfället att göra gällande sina och
andra tyska furstars intressen mot Holland, förde dock en
fredlig politik och önskade lefva i vänskap med Frank-
rike, äfven om han mot detsamma sökte bevara sin själt-
ständiga ställning. Huset Braunschweig-Luneburg, hvilket
lutade åt Holland var efter hertigens af Celle död i Mars
1665 inveckladt i arfstvister inom sig själft, och dess kraft
utåt tillsvidare förlamad2
).
Bland de stater, hvilka kunde tänkas komma att taga
någon verksam del i förvecklingarne, fäste sig emellertid
i väsentlig grad intresset vid de båda nordiska makterna
Sverige och Danmark, hvilkas hållning, särskildt det för-
ras, utgjorde en insats af största vigt i tidens politiska
spel.
Det är vid denna tidpunkt man börjar spåra i Sveri-
ges politik en tendens att draga sig bort från den gamla
förbindelsen med Frankrike. Redan Karl X, som sökte
skapa en själfständigare politik, drefs af omständigheterna
och behofvet af ett stöd för sina planer att kasta sina
blickar till den makt, som ensam både kunde och möjligen
ville lemna detsamma, och med hvars intressen hans egna
företag ej kommo i kollision nämligen England. Tid-
’) KLOPP I, sidd. 107, 110 ocb 118. Jmfr bref fr. O. AV. Kö-
uigsmark till reger. Paris 8 Juni 1666 (Königsmarks bref 1666 till
K. M:t).
2
) DROYSEN III, sidd. 104, ff. U. A. XII, sidd. 677, ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
