Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
daggens droppar, kvinnans barm, Nordens mö, dufvans
suckar i skogen, Fräjas tårar, snöhvit oskuld, sipporna vid
randen, Dagmar, Signhild och Brynhilda, Dana, Svea och
Nore, Söderns yppiga kärlek,Nordens kärlek, stilla, trogen.
Den enformighet, som vid detta tillfälle råder i de
svenska, särskildt upsaliensiska talen och dikterna, kan
dock förklaras däraf, att det var förbjudet en hvar att
tala utom kårens ordförande, hvilket också väckte
förvåning och löje bland danskame, som på sin fråga:
»have de ingen anden Taler?» fingo till svar: »vi äro
^j vana att tala och kunna ej tala.» Som bekant, har
sedan denna tid den uppsvenske studenten fått alt annat
än smickrande ord om sig i grannländerna i motsatt
riktning: att tala alt för mycket. — Och redan på nästa
möte två år senare tyckas de svenske grundligt ha lärt
sig den konsten.
Detta första möte har emellertid lämnat efter sig
g oetiska bidrag af flera bland våra mest kände skalder:
i. E. Malmström, Johan Nybom, Talis Qvalis och Orvar
Odd. Malmströms hälsningsdikt på Upsala högar är rätt
karaktäristisk för hans diktning; den är ett stycke
fulländad romantik, naturdyrkan, sådan han så ofta
uttalar den:
— — — — skyarna om kärlek drömma,
Och skogen sänkt i milda tankar står.
Naturen breder ut sin famn och sluter
Intill sitt hjärta människor och gud,
Och jorden längtansfulla suckar gjuter.
Fullmogen, fruktsam, lik en nyvigd brud.
Liksom hans diktning i öfrigt är detta poem ock
klart i formen, ehuru det här som nästan i alla de vid
detta tillfälle förekommande poemen vimlar af de
skandinaviska ordbubbloma.
Talis Qvalis hade vid denna tid ännu ej utgifvit
någon diktsamling; liksom Nybom var han då ännu
känd mest genom sina i kalendrar och tidskrifter
införda poem, som dock ej voro af någon betydelse, och
af hvilka inga finnas intagna i hans samlade dikter;
hans egentliga kraftperiod infaller först efter detta möte,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
