Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och nu han sviker tidens höga kraf — ^—
Liksom en mor invid sin älsklings graf
I stilla vemod stannar kvar och gråter,
Hans tid beklagar honom och — förlåter:
Hon mins hvar yppig frukt han henne bar
Och glömmer hvad han är för hvad han var.»
På akademiadjunktens »kommen tar ier» svarar nu
studenten Talis Qvalis häftigt och modigt nog:
»;–-Lifligt uppmanad af den aktning, jag
såväl är skyldig mig själf, som den akademi, hvilken
tilldelat mig medborgarerätt, har jag ansett mig pligtig
att offentligen uppträda mot de beskyllningar man
upp-stält, dels mot »Hälsningssången till Hans Jansson»,
dels–-emot dess förf.–-Rec. yttrar i
början några ord om »Hälsningssångens» förf., hurusom
denne, efter att först hafva studerat i Upsala, nu sökt
sin lycka i Lund. Utgör detta ändamålet för förf.:s
härvaro, torde mången förundras öfver den något egna
väg, han valt för uppnående af sitt syfte. Likväl kunde
det vara lärorikt nog att erfara, på hvilka grunder rec.
stöder denna uppgift. En beskyllning om lycksökeri
(höjden af all uselhet) är, enligt förf.:s öfvertygelse, af
den svåra beskaffenhet, att den väl tarfvar en
bevisning, som likväl svårligen här kan åstadkommas. Rec.
må därjämte vara fulleligen förvissad, att förf. och de
tänkesätt, som i hans skrift uttalat sig, icke äro så
främmande i Lund, som han behagar antaga för gifvet.
Förf. har härpå från flera håll emottagit de mest talande
bevis, som lämnat honom full upprättelse för det anfall,
hvarvid man utsett honom till offer.––
Hvad rec. sist yttrar om »det medlidande en ung
författare vågat skänka biskop Tegnér» är tydligen
beräknadt på effekt och kan endast betraktas såsom ett
bettlande hos ungdomen, ett bevekligt vädjande till dess
forna enthusiasm för ett stort geni, som då stälde sig
i spetsen för ungdomens sak och ägde alla dess
sympatier. Och oaktadt alt detta lyckades det icke att väcka
ovilja emot författaren. Tidens lynne är sådant, att
saken nu mera betyder alt, namnen intet. Den
genialiske mannen har, såsom skald, alltid utgjort och utgör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
