Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ännu i denna stund förf/.s beundran. Har han gjort ett
affall från sig själf och sin tid, är det denna tid tillika
med den som kommer, som varder hans domare, icke
jag.–; — »
»Ovilja emot författaren* till Hälsningssången var
emellertid väckt, och detta hade så stort inflytande på
dennes känsliga lynne, att han, istället för åt
examens-läsning — hans afsigt var ursprungligen att taga graden
— ägnade sig åt fria studier inom det filosofiska,
historiska och literaturhistoriska området. Ehuru han altså
fortsatte sina studier vid akademien till 1847, hvilket år
han tog kansliexamén och lämnade Lund, var dock
hvarje tanke på att vinna lagerkransen borta. Att detta
vållade honom smärta, därom vittna följande rader
ur dikten till »Min bror», införd i Nyaste Freja n:r
19, 1841:
Se äfven jag har länge, länge vakat
Vid tämpeldörrarna, och vakar än,
Men hur jag brunnit, hur jag än försakat,
För mig de slötos ständigt dock igen.
Där gingo många in. En efter annan
Kom leende med lager öfver pannan.
På den oro, hans hälsningssång uppväckte, syfta
möjligen äfven några rader i den dikt, »Mitt första och
mitt sista», som inleder »Sånger i Pansar,» och hvari
han med antydan om sina folkliga sympatier säger:
Man ögnade i sången bränder
Och dem man ville krafsa ut,
Men svedde endast sina händer —
Och jag, jag sjöng min säng till slut.
Jag såg den tyngd på mig var lastad.
Jag visste tärningen var kastad.
Från denna stund blir hans demokratiska tänkesätt
alt bestämdare, ehuru hans ord i senast nämda dikt:
»med folkets lust är jag förtrogen, och folkets ve jag
delar hälst», snart nog visa sig ej vara fullt riktiga, ty
då detta skrefs, antagligen 1848, hade Talis Qvalis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
