Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta bestyrker just, hvad vi of van sagt, och de
ofvan anförda omdömena om Crusenstolpe, Fahlcrantz
m. fl. peka äfven på denna nu berörda vigtiga, skarpt
utpräglade sida af hans lifsåskådning, framkommande i
hans lif, hans diktning, hans kritik.
Det är visserligen ej i enlighet med något estetiskt
systems regler, han fastställer den norm, efter hvilken
han sålunda bedömer och kritiserar, men karaktär ligger
det uti den, hvilket hans samtid också förstod att
värdera och hvilket äfven måste vara förhållandet med en
rättvis eftervärld.
3-
Det var dock ej som kritiker, han förnämligast
väckte uppmärksamhet undersitt medarbetarskap i
Aftonbladet; ty hans egentliga och mest kända värksamhet
i denna tidning bestod vid den tidpunkt, vi nu åsyfta,
uti att skrifva »memoarer öfver den förflutna veckan»;
det var under den första af dessa, införd i Aftonbladet
d. 20 nov. 1837, den sedermera så bekanta och omtyckta
signaturen »O. O.» först blef synlig.
Dessa memoarer, i hvilka han på sitt lekande, lätta,
men icke desto mindre hvassa och uddiga sätt,
understundom med en rasande radikalism, behandlade dagens
frågor, vunno\ sin ryktbarhet bland annat därigenom,
att redan den andra af dem föranledde en af de bekanta
aftonbladsindragningarne. Orvar Odd hade d. 27 nov.
skämtat öfver höstackarna vid Wosnesensk, det ryska
storlägret, till hvilket svenska officerare afsändts, och
redan följande dag skedde indragningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
