Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han rent ut förklarar sig vara i dikten »En sommardag
vid Stehag»:
—–Jag är helt simpelt endast en — »causeur»,
Men just därför jag också vid er sida
Mig ställer här, fast broderligt att strida
För hvad i själfva staten är en makt;
Konversationen! — korteligen sagdt.
Kåseriet drifver han stundtals delvis för långt, ehuru
medgifvas måste, att han utvecklat äfven detta till en
art af konst; icke desto mindre värkar
konversations-tonen tröttsamt i hans dikter, hvilka endast där denna
saknas, och där han framträder helt gripen af sitt ämne
utan bitanke på det »bizarra» och »pikanta», uppnå
rangen af fullhaltiga skaldestycken. Sådana äro
exempelvis »Sulitelma», »Norges Fjaelde», hans polska sånger
m. fl. till hvilka vi skola återkomma.
Han är ej häller blind för denna egenskap inom
hans poesi, en egenskap, den han icke desto mindre
håller på såsom karaktäristisk för sin egen diktart, och
understundom kan han helt godmodigt skämta däröfver,
t. ex. då han i »Grefvinnan Gruffiakin» yttrar:
Mången har kokat, författat — jag ber
I Orvar Odds kavaljersmanér.
Att han »helt simpelt skulle vara endast» en kåsör
är dock för mycket sagdt; han menar det ej häller
själf. Själf kallar han följetongen eller kåseriet »en
modärn leksak, hvars stora popularitet och nästan
europeiska betydelse vi ej skola underkänna» (uppsatsen
»Hvad vi roa oss med»), och att han anser följetonisten
intaga en ganska hög ställning på den literära
rangskalan, framgår af flera hans literaturhistoriska studier,
t. ex. öfver Helfrich Peter Sturz, hvilken han säger vara
en »öfvad och skarpsinnig iakttagare, en fin satiriker,
en allsidigt bildad man, världsman och lärd på samma
gång: en sannskyldig följetonist.» Och i sin uppsats
om »Holberg som följetonist», lämnar han en förklaring
öfver anledningen till, att han gifvit epistelförfattaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
