Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och i sin värld med friska ögon blickar
Det unga slägtet kring sig litet grand,
Och själf att pröfva, det sin tanke skickar
Utåt i dagens lif på egen hand;
En slaf, lik dockan, som mekaniskt nickar,
Det finnes snart ej mer i Svears land
Och envåldsmagten, för hvar dag som randas,
Ser till de fries klingor nya blandas.
Dessa i storfraser oftast klädda frihetsidéer
undanträngdes af eller rättare fingo ett bestämdare uttryck och
erhöllo ett fylligare innehåll uti den tanke, som nu alt
mer och mer grep honom, skandinavismen.
Som redan är nämdt, inträffade förhållanden, hvilka
förmådde Orvar Odd att bosätta sig först i Danmark
och sedan i Helsingborg; det förnämsta skälet var,
säger han själf, »att äga en utgångspunkt för sina
fortfarande sträfvanden i och för denna skandinavism,
ett slags högkvarter eller, om man så vill, ett sjöröfvar-
näste för sina operationer.–-» Under denna tid
kom han i liflig beröring med Danmarks dåvarande
unge frihetsmän, Orla Lehmann, Ploug, Monrad,
Gold-schmidt m. fl. och greps af samma hänförelse för
skandinavismen som de, en hänförelse, som dock hos honom
aldrig försvagades.
Äfven härvidlag kan han lugnt säga: »Jag viker icke
en tum, som man och mogen, fran där jag stälde mig själf
som yngling fast.» — Länge efter det de förre delvis
eller helt och hållet uppgifvit den skandinaviska tanken
såsom en politisk omöjlighet, fasthåller Orvar Odd
densamma och förfäktar den modigt i tal och skrift,
hvilket vi äfven förut i sammanhang med vår historik
öfver skandinavismen påpekat. Vi vilja emellertid här
anföra hans egna ord i hans af oss förut citerade danska
själf biografi, hvari han 1862 ganska utförligt belyser
sin ställning till denna i hans lif så ingripande fråga:
–-»det maa ligeledes anerkjendes, at han navnlig
som Skandinav har vaeret conseqvent og heelt igjennem
sig selv tro.–— Ved at forlade det udelukkende
literaere och sociale Gebeet for Skandinavismen–-
og ved fortrinsviis at tage Skandinavismen fra dens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
