- Project Runeberg -  Carl von Linné : hans lefnad berättad för svenska folket /
110

(1906) [MARC] Author: Carl Kastman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ansåg sig dock som Guds härold, ty han hade — så äro hans
egna ord — fått inträde i hans rådkammare och sett mer af
hans verk än någon annan dödlig.»

Ett annat fel, man tillvitade Linné, var girighet. Det
synnes oss, som om man ej hade grundade skäl för den tillvitelsen.
Visserligen var han sparsam, när det gällde utgifter för hans
egen person, och hans lefnadssätt var enkelt, men var det fråga
om att understödja lärjungar eller studerande landsmän eller
andra behöfvande eller att lämna bidrag till vetenskapliga
forskningsfärder, eller att köpa in dyrbara böcker m. m., då var
han icke njugg, då tog han djupare tag i börsen än den skulle
hafva gjort, som satt som sitt mål att samla pengar. Om
penningförvärf skref han: »Gud gifver oss penningar att roa oss
med; vi få därigenom vår kommoditet och mena däraf få
glädje, som den fattige bonden utan penningar får och ler
hjärtligen. En fattig skomakare sjöng arla hvar morgon; han
förvärfvade penningar men blef stum och trumpen.

De rika traktera, göra sig vänner. Gästerna supa, torka
sig om munnen; då de gå bort, tänka de ej mera därpå. Då
lyckan sviker, har den rike inga vänner.

Tänk på den arma slafven, som arbetar för dig, medan du
sofver! Han plöjer åkern, du tager skörden. Du säger: »Det är
min gård. Jag kan göra och låta!» Jag säger: »Det är icke din.
Gud har lånat dig allt.»

Linné var en förmögen man, ej rik. Han gjorde ogärna
skulder. För sina skrifter tog han obetydlig betalning.

I ett afseende var han dock snål. Han var mycket rädd
om växterna i trädgården. Detta var en nödvändighet. Hade
lärjungarna fått taga växter ur trädgården för sina herbarier,
skulle den snart hafva blifvit utplundrad. I ett hänseende
var han också samlare. Han mottog gärna föremål till egna
och akademiens samlingar samt växter till dess trädgård.

Linné var begåfvad med ett skarpt förstånd; särskildt hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:40:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cklinne/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free