- Project Runeberg -  Carl von Linné : hans lefnad berättad för svenska folket /
111

(1906) [MARC] Author: Carl Kastman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han en i ögonen fallande förmåga att sammanställa sina
iakttagelser till ett ordnadt helt. Hans minne var starkt och
omfattande, men det slappades tidigt. Hans iakttagelseförmåga
var fin och uppöfvad. Syn och hörsel voro skarpa. För musik
hade han ej sinne. Till studium af naturen drogs han från
barndomen; däremot saknade han fallenhet för språkstudier.
Latin var det enda främmande språk, han kunde tala och skrifva.
Hans latin var ej klassisk, men han uttryckte sig därpå med
lätthet och hade ett rikt ordförråd. Stor nytta vid sina
naturhistoriska studier hade han af sin förmåga att teckna. Lätt
och ledigt kunde han afteckna föremål. Därjämte skref han
en vacker stil, som ger intryck af att han därpå nedlade mycken
omsorg.

Linné verkade under en tid, då intresset för statens
angelägenheter var åtminstone bland de bildade klasserna allmänt
och lefvande. Själf sysslade han dock ej mycket med politiska
frågor. Hvad som i det afseendet timade inhämtade han i
Posttidningen, som hölls af Smålands nation, och i Ärlig svensk,
hvarpå konsistorium prenumererat. Mest sympatiserade han
med hattpartiet, men såg med ovilja de personliga förföljelser
och den sedliga försumpning, som partistriderna hade med sig.
Med glädje hälsade han Gustaf III:s revolution och hoppades,
att under hans hägn skulle komma ett för vetenskaperna
synnerligen gynnsamt tidsskede.

År 1743 flyttade Linné in i den boställsbyggnad, som var
uppförd vid botaniska trädgården. Han begagnade för sin
räkning nedre våningen samt en del af den öfre. De öfriga
rummen voro afsedda för samlingarna och den enskilda
undervisningen. När Linné behöfde större utrymme för sin familj,
flyttades både hans och akademiens samlingar till vinterhuset.
Därvid fästes dock villkoret, att Linnés enskilda och
akademiens samlingar ej finge blandas ihop.

År 1758 köpte Linné de i Danmarks socken liggande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:40:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cklinne/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free