Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Nej», sade jag, i det jag fattade hennes händer, »men
jag ville låta dig sofva, det är god tid ännu.»
»Hur dags far du till Paris?»
»Klockan fyra.»
»Så tidigt! men tilldess stannar du väl hos mig?»
»Javisst, men det brukar jag ju.»
»Hvilken glädje!»
»Skola vi äta frukost?» frågade hon med tankspridd
uppsyn.
»Om du vill.»
»Och så får du kyssa mig mycket — mycket, ända tills du
far.
»Ja, och jag skall komma igen så fort som möjligt.»
»Skall du komma igen?» sade hon och betraktade mig
med vilda blickar.
»Naturligtvis.»
»Det är riktigt; du kommer igen i kväll, och jag skall som
vanligt vänta dig, och du skall älska mig, och vi skola vara så
lyckliga, som vi varit sedan vi lärt känna hvarandra.»
Alla dessa ord uttalades så osammanhängande, de tycktes
dölja en tanke, så smärtsam, att jag hvarje ögonblick fruktade
se Marguerite falla i feberyrsel.
»Hör på», sade jag, »du är sjuk jag kan inte lämna dig
så här. Jag skrifver till min far, att han inte skall vänta mig.»
»Nej, nej, utbrast hon häftigt, »gör inte det. Din far skulle
då också anklaga mig för att hindra dig att gå till honom när
han önskar träffa dig; nej du måste gå dit, du måste!
Dessutom är jag inte sjuk, jag mår förträffligt. Jag har haft en elak
dröm, och var inte riktigt vaken.»
Från denna stund försökte Marguerite att se glad ut. Hon
grät inte mera.
När tiden för afresan var inne, kysste jag henne och
frågade, om hon inte ville följa mig till järnvägen. Jag hoppades
att promenaden skulle förströ henne och luften göra henne
godt.
Jag var i synnerhet angelägen att så länge som möjligt
få vara tillsammans med henne.
Hon samtyckte, tog på kappan och följde mig tillika med
Nanine för att inte gå ensam tillbaka.
Minst tjugu gånger höll jag på att inte resa; men hop-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
