Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Språket, av K. E. Laman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
vilket inverkar på efterföljande vokals betoning. En inföding sade
för något år sedan: Mvu, år, och mvu, grå hår, uttalas av de vita
på samma sätt. — Otaliga äro dylika exempel: nköle, fånge,
nköle, bärhank; nkåzi, hustru, nkåzi, broder.
Betoningen spelar en större roll än man från början förstått. Den
melodiska accenten och rytmen i talet är något olika inom dia-
lekterna, men den har överallt sin särskilda betydelse. Huvud-
betoningen är mera överensstämmande med svenskan än t. ex.
med engelskan och franskan.
Genom betoning av hög och låg ton särskiljes en hel mängd
ord, som i skrift äro alldeles lika till formen, t. ex. fuku, bomull,
föku, natt; mvå, år, mvå, grå hår m. fl. Betoningen skiljer även
vissa tempusformer och avledningssuffix, t. ex. mono yasumba,
jag köpte (för länge sedan), mono yåsumba, jag skall köpa.
En europé vill i regel uttala orden med kort vokallängd,
men i detta språk skiljas orden ofta till sin betydelse genom
stavelsens längd: kula, friköpa, kula växa. I svenskan brukas
dubbel konsonant för att beteckna långt medljud, men i kongo-
språket brukas aldrig dubbel konsonant.
Språkets konstruktion är en helt annan än de europeiska
språkens. I stället för ändelser brukas i regel prefix (förstavelser).
Om man t. ex. i tyskan har mycken möda med att lära känna
varje ords genus för att kunna bruka det rätt, så äro dock dessa
blott tre, under det att de s. k. klassprefixen i kongospråket äro
av 18 olika slag. Varje ord måste ha ett av dessa prefix, om
ej alltid ordet självt, så måste det dock vidhängas efterföljande
bestämningar. Huru det kan låta i en infödings öra, om man säger:
Twala tadi kiokio kiena kiambwaki i stället för Twala tadi diodio
diena diambwaki, tag hit den där stenen, som är röd, kan man
lätt förstå, då man hört en utlänning säga: Se, vilket litet vackert
hund. När nu prefixen äro så många, bli till en början natur-
ligtvis misstagen så många flera.
Detsamma gäller suffixen (ändelserna), som bilda en mängd
olika avledningsformer av huvudverbet, t. ex. vanga, göra; vang-
wa, göras; vang-ila, göra åt; vang-isa, låta göra; vang-akana,
kunna göras, vara "görbart"; vang-ama, vara gjort; vang-ana eller
vang-asana, göra åt varandra; vang-ula, isärskilja; vang-uka, vara
isärskild; vang-ukula eller vang-uzula, isärskilja upprepade gånger;
vang-anana, göra något med makt o. sS. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
