Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Språket, av K. E. Laman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
Verbets tempusformer äro ock en hårdknäckt nöt för missio-
nären. Dels äro de många och dels brukas de annorlunda än i
svenskan. Det tempus, som utpekar en handling, som skedde långt
tillbaka i tiden, är till sin form lik infinitiven och alltså lätt att
bruka. Den användes därför gärna av européer för vilken hand-
ling som helst, t. o. m. för en, som skett under dagens lopp. För
en dylik, nyligen skedd handling finnes ett annat tempus, som
uttryckes genom ett tillagt suffix. Mono yasumba, jag köpte för
länge sedan; yasumbidi, jag köpte för ej så lång tid sedan,
t. ex. i går; nsumbidi-ngi, jag köpte t. ex. i morse, nsumbidi, jag
har köpt t. ex. i dag; yåsumba, jag skall köpa.
Som egentliga adjektiv, prepositioner och adverb äro mycket
få i språket, uttryckas de på andra sätt, vilket alltid utgör stöte-
stenar för nybörjaren. Ordföljden är ock oftast en annan än i
hans modersmål. Nzo kwe yena? Huset var är? Nlangu atiya,
eldens vatten, d. v. s. hett vatten. Sumbuka, hoppa över. Nswalu,
hastighet = fort, hastigt.
Till en början göras även många misstag därigenom att
man sammanblandar ord, som likna varandra, och att man brukar
orden på samma sätt, som de enligt deras betydelse brukas i
svenskan. Man kan därför t. ex. få höra följande: Uret går sin
väg, förflyttar sig (kwenda) i st. för gå, vara i rörelse (diata).
Lägg näsduken i buffeln (mpakasa) i st. för fickan (pakasi). Må
vi se (känna) månen (ngonda) på himmelen, i st. för känna läng-
tan (ngunda) till himmelen. Gud tvättade (sukumuna) Abraham
invändigt, i st. för välsignade (sakumuna). Du har mycket land
(nza yayingi) i st. för mycken högfärd (nza miamingi). Du är
mycket tjock (ntåndu yayingi) i st. för mycket mager (ntåndu mia-
mingi). Fingrarna hava fjädrar (nsala) i st. för naglar (nzala).
Giv mig nyckeln bort i skolan (ku skulu), i st. för skolnyckeln
(askulu). Lägg honom (yandi) på elden, i st. för den (lo). Här
gräto (dila) vi, i st. för åto (dtla). Hur sade du (för länge sedan)
(wata) i st. för sade du (nyss) (tele) o. s. v.
Så snart man övervunnit de största svårigheterna i språket,
möter man dock alltid nya undan för undan. Den mängd synonyma
ord, som finnas, missbrukas mycket, emedan deras bibetydelse
icke alltid beaktas. Orden ha ofta bibetydelser, som saknas i de
motsvarande svenska orden, varför dylika måste omskrivas vid
översättningen. Men på samma sätt är det ofta svårt att åter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
