Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Gud Skaparen - 12. 5. Att menniskoförnuftet kan, om det vill, af många orsaker i verlden fatta och sluta till, att det är en Gud, och att Han är En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
veta att af rosor och blommor samla vax och suga honung,
samt bygga sig celler likasom små hus och ordna dem i form
af en stad med gator, i hvilka de gå in och ut; huru de på
långt afstånd medelst lukten känna blommor och örter, från
hvilka de samla vax för sitt hem och honungsämnen för sin
föda, och dermed lastade flyga tillbaka samma väg till sin
kupa, och så förskaffa sig lifsmedel för den kommande
vintern, likasom såge de den förut. De sätta äfven öfver sig
en herskarinna likasom en drottning, af hvilken en afkomma
fortplantas, och inrätta för henne öfver sig likasom ett hof,
med drabanter omkring henne, och när tiden att föda är inne,
går hon, åtföljd af drabanterna, hvilka kallas drönare, från
cell till cell och lägger äggen, som den efterföljande flocken
öfversmetar med vax, så att de icke må skadas af luften,
och deraf blifver nu en ny afföda. När denna sedan
kommer till den ålder, att hon kan göra på samma sätt, utdrifves
hon från hemmet, hvarefter svärmen först samlar sig till en
hop, så att icke sammanhållningen skall blifva afbruten, och
flyger sedan ut för att söka sig ett nytt hemvist. Mot hösten
blifva drönarne, som ingenting infört hvarken af vax eller
honung, utdrifna och beröfvade vingarne, så att de icke må
komma tillbaka och äta upp deras mat, för hvilken de icke
offrat någon möda - utom många andra ting, hvaraf det är
klart, att bina, för den nytta de göra menniskoslägtet, hafva
af Guddomlig inflytelse genom den andliga verlden fått en
sådan regeringsform, som finnes hos menniskor på jorden, ja,
äfven hos änglarne i himlen. Hvilken med sundt förnuft
begåfvad menniska ser icke, att sådant hos dem icke har sitt
ursprung från den naturliga verlden? Hvad har solen, från
hvilken naturen härstammar, att göra med en styrelse, som
efterhärmar och liknar den himmelska styrelsen? Af detta
och annat dylikt hos de oskäliga djuren bekräftar sig en
naturens bekännare och "dyrkare för naturen, då en Guds
bekännare och dyrkare bestyrker sig af detsamma för Gud; ty
en andlig menniska ser deruti andliga ting, men en
naturlig menniska ser deruti blott naturliga ting, alltså hvar och
en efter som han är beskaffad. Hvad mig beträffar, har
sådant för mig varit vitnesbörd om den andliga verldens
inflytande från Gud, uti den naturliga. Besinna ock, huruvida
du kan tänka noga särskiljande om någon styrelseform, någon
borgerlig lag, någon sedlig dygd eller någon andlig sanning,
utan att det Guddomliga af sin vishet inflyter genom den
andliga verlden. För min del har jag hvarken kunnat eller
kan det, ty jag har förnummit, fattat och känt denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
