- Project Runeberg -  Den sanna kristna religionen /
440

(1892) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg Translator: Adolph Theodor Boyesen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

440 DEN SANNA KRISTNA RELIGIONEN.

upp- och nedvänd». Den utskickade förstod, hvad den vise
sade, ty hvarje djefvul kan förstå det sanna, då han hör det,
men han kan icke behålla det, tv när böjelsen för det onda,
som i sig sjelf är köttets begärelse, återkommer, utdrifver
den tanken på det sanna. Sedan förklarade stadens vise man
vidlyftigen huru tron är beskaffad, då den antages för
att vara det första, nämligen, att den då är blott naturlig,
och endast en öfvertalels-e utan något andligt lif, följaktligen
att den icke är någon tro, och *jag kan nästan säga», tillade
han, »att det i eder tro icke är mer andligt än det är i att
tänka på Mogols rike, på diamantgrufvan der och på
kejsarens skatter eller hof i detta rike». När drakeanden
hörde detta, blef han vred och gick sin väg och berättade
allt för de sina utom staden, och då de hörde, att det blifvit
sagdt, att menniskokärlek är en böjelse att göra sin nästa
godt för Guds skull samt för frälsning och evigt lif, ropade alla:
»Det är lögn», och draken sjelf ropade: »Hvilken fräckhet!
Ligger det icke i alla menniskokärlekens gerningar, som utöfvas
för salighetens skull, att menniskan sjelf vill förtjena den?»
Då sade de sins emellan: »Låtom oss sammankalla ännu
flere af våra och belägra denna stad och utdrifva dessa
men-niskokärlekar». Men då de beredde sig dertill, se! då
syntes likasom en eld från himlen, som förtärde dem; men
elden från himlen var en skenbarhet af vreden och hatet emot
dem, som voro i staden, emedan de neddrogo tron ifrån det
första rummet till det andra, ja, äfven till det lägsta under
kärleken, och påstodo, att deras tro icke var någon tro.
Orsaken till att det såg ut, såsom om de blefvo förtärda af elden,
var den, att helvetet öppnades under deras fötter, och att de
uppslukades. Sådant hände på flere ställen på den yttersta
domens dag, hvilket äfven förstås med följande ord i
Uppenbarelsen, 20: 8, 9: »Draken skall utgå för att förvilla
folkelagen, som äro i jordens fyra hörn, Gog och Magog, för att
församla dem till krig. Och de uppstego på jordens bredd
och omringade de heligas läger och den älskade staden, och
eld kom ned från Gud af himlen och förtärde dem».

389. Femte Minnesrärdigrlieten. En gång fick jag se ett
papper nedsläppt från himlen till ett samfund i andeverlden,
hvarest två kyrkoförmän voro med underordnade kaniker och
prester. På papperet stod skrifvet en förmaning till att
erkänna Herren Jesus Kristus för himlens och jordens Gud,
såsom Han Sjelf lärer i Matt. 28: 18, samt till att afstå ifrån
läran om tro såsom rättfärdiggörande utan lagens gerningar,
emedan den är vilseledande. Papperet lästes och afskrefs af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:43:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/densanna/0462.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free