Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
512 DE SANNA KRISTNA RELIGIONEN.
är sjelfva rättvisan, och från hvilken menniskan liar all ur*
ekiljningsförmåga, ses af Jer. 23: 5. 33: 15. Häraf blifver
slutföljden den, att allt det, som vännerna till höger och till
vänster hafva sagt om kärleken, antingen man anser den
bestå uti en med tro inandad sedlighet, eller att den består
uti fromhet, inandad af medlidsamhet, eller uti att göra så
väl den redlige, som den oredlige godt, eller deruti, att man
på allt sätt tjenar slägtingar och vänner, eller deruti, att man
gifver åt fattiga och hjelper behöfvande, eller uti att bygga
-sjukhus och med gåfvor underhålla dem, eller uti att rikta
kyrkor och göra deras tjenare godt, eller att den består uti
det gamla kristna brödraskapet, eller uti att förlåta hvar och
^n dess öfverträdelser, så äro alla dessa handlingar utmärkta
bevis på menniskokärlek, då de ske af kärlek till rättvisa
med urskilning; men annars äro de icke menniskokärlek, utan
endast såsom bäckar skilda från sin källa och såsom grenar
ryckta från sitt träd; ty äkta kärlek består uti att tro på
Herren och handla rättvist och uppriktigt i hvarje gerning
och syssla och i hvarje förrättning. Den derför, som af
Herren älskar rättvisa och utöfvar henne rned urskilning, han
är kärlek i dess afbild och likhet». Sedan jag således hade
framställt min åsigt, blef en allmän tystnad, likasom det ofta
är fallet, då den inre menniskan inser och erkänner något
vara sant, men den yttre ann" icke kan inse det; detta kunde
jag märka af uttrycket i deras ansigten. Men strax derpå
blef jag plötsligen borttagen ifrån deras åsyn, emedan jag
från att vara i anden kom tillbaka uti min materiela kropp;
ty emedan den naturliga menniskan är iklädd en materiel
kropp, synes hon icke för någon andlig menniska, d. v. s.,
för en ande eller en ängel, icke heller är en ande eller en
ängel synlig för en naturlig menniska.
460. Andra MinnesYärdigheten. En gång då jag såg mig
omkring i den andliga verlden, hörde jag likasom en
tandagnisslan och. äfven något likasom bultande, och dessa ljud voro
blandade med ett slags hes röst. Jag frågade hvad det kunde
vara, och änglarne som voro hos mig sade: »Det är
sammankomster, som vi kalla Gillen, der man sins emellan
disputerar, och deras disputationer eller ordstrider höras på afstånd
sålunda, men i närheten höras de blott som disputeringar».
Jag gick då dit och såg små hus uppförda af vass,
sammanbundna med lera. Jag ville se in genom fönstret, men
sådant fans icke; det var nämligen icke tillåtet att gå in
genom dörren, ty då skulle ljus från himlen ha flutit in och
förorsakat förvirring. Men plötsligen blef det ett fönster på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
