Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM TILLBÅKNANDE. 699
och för sitt ryktes skull, på det att de må blifva upphöjda
till äreposter och vinna egodelar, men änglarne göra icke
nytta för sådana ändamål, utan för nyttans egen skull och
af kärlek dertill. En menniska kan icke se skilnaden mellan
detta slags nytta, men Herren urskiljer dem. Hvar och en,
som tror på Herren och flyr det onda såsom synd, han gör
nytta af Herren, men hvar och en som icke tror på Herren
och icke flyr det onda såsom synd, han gör nytta af sig sjelf
och för sin egen skull; detta är skilnaden mellan den nytta
som djeflar göra och den som änglar göra». Xär de två
änglarne sagt detta, gingo de derifrån och syntes på afstånd
åkande i en vagn af eld såsom Elias och upptogos till sin
himmel.
662. Andra MinnesYärdigheten. Kort tid efter detta
samtal gick jag in i en lund och vandrade der i betraktelse
angående dem, som äro i eller hafva begäret att ega all
verldens rikedom, och som derför också inbilla sig att de
verkligen ega den. Jag såg då på något afstånd ifrån mig
två änglar som talade med hvarandra och derunder ömsevis
sågo på mig; jag närmade mig derför, och då jag kom nära
till dem, tilltalade de mig och sade: »Vi förnimma inom oss,
att du tänker på samma ämne som vi tala om, eller att vi
tala om det, som du tänker på, hvilket kommer af
böjelsernas ömsesidiga meddelande». Jag frågade då hvad de talade
om, och de sade: »Om inbillning, om begärelse och om
insigt, och nu tala vi om dem, som förlusta sig af den
synvilla och inbillning att de ega allt i verlden». Jag bad dem
då säga sin mening om dessa tre ämnen, nämligen begärelse,
inbillning och insigt, och de sade: »Hvar och en är i eller
har ifrån födelsen begärelse i sitt inre, men förmedelst
uppfostran insigt i det yttre, och ingen är uti insigt, än mindre
uti vishet i det inre, således till sin ande, utan ifrån
Herren; ty hvar och en af hålles ifrån begärelse till det onda,
och hålles i insigt allt efter som han ser hän till Herren och
tillika förbinder sig med Honom. Utan detta är menniskan
icke annat än begärelse. Men likväl har hon i det yttre
eller med hänsyn till kroppen insigt medelst uppfostran, ty
menniskan har begär till att erhålla äreställen och egodelar
eller till höghet och rikedom, och hon kan icke ernå dem
utan att hon synes moralisk och andlig, således förståndig
och vis, och att så synas lär hon sig ifrån barndomen. Detta
är orsaken till att hon - så snart hon kommer ibland
andra menniskor eller i deras samqväm - vänder sin ande om
och drager den tillbaka ifrån begärelsen och talar och hand-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
