- Project Runeberg -  Den sanna kristna religionen /
747

(1892) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg Translator: Adolph Theodor Boyesen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM DÖPELSEN. 747

de kunna kallas ett, emedan icke något kan tagas derifrån,
ej heller något läggas dertill, för att den skall vara sådan
(utan att störa det helas fullkoinlighet). Hvad är
menniskosjälen annat än en sådan form? Äro icke a-ila ting som höra
till kärleken och allt som hör t-311 visdomen väsentligheter i
denna form? Och äro icke alla dessa ting hos menniskan i
hennes själ och från själen i hufvudet och kroppen? I heten
andar och änglar, och hafven trott i verlden, att andar och
änglar äro som vind eller eter och således blott sinnen
och själar, men nu sen I dock tydligen, att l i sanning och
all verklighet ären menniskor, som i verlden hafven lefvat
och tänkt i en materiel kropp och vetat, att det icke är den
materiela kroppen som lefver och tänker, utan den andliga
substansen i denna kropp, och det är denna I hafven kallat
själ; om dess form hafven I icke haft någon kunskap, men
likväl hafven I nu sett och sen henne. I ären allesammans
själar, om hvilkas odödlighet I så mycket hört, tänkt, sagt
och skrifvit, och emedan I ären kärlekens och visdomens
former af Gud, kunnen I icke dö i evighet. Själen är alltså
en menniskoform, hvarifrån icke det ringaste kan tagas bort
och hvartill icke det ringaste kan läggas, och hon är den
innersta formen af alla former i hela kroppen, och
emedan de former, som äro utom, få både väsen och form från
den innersta, så ären I derför själar, såsom I synens för eder
sjelfva och oss. Med ett ord: själen är sjelfva menniskan,
emedan hon är den innersta menniskan, och derför är
hennes form i fullhet och fullkomlighet en menniskoform; men
hon är icke lif, utan närmaste mottagningsformen för lif ifrån
Gud och således Guds boning». När detta var sagdt,
yttrade många sitt lifliga bifall, men några sade: »Vi skola taga
det i öfvervägande». Jag gick då hem, och se! öfver
gymnasiet syntes i stället för den förra meteoren en hvit sky
utan dessa strimmor eller strålar, som synts strida med
hvarandra, och skyn genomträngde taket ock gick in och upplyste
väggarne; och jag hörde, att de sågo skrifter, och ibland
andra äfven denna: »Jehovah Gud inblåste i menniskans
näsborrar Elfvens Själ, och menniskan blef till en lefvande Själ»,
l Mos. 2: 7.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:43:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/densanna/0769.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free