Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DEN HELIGA AFTONMÅLTIDEN. 749
däst går in i minnet, så mottaga somliga detta sakrament
med den förtröstan, att synderna derigenom förlåtas, somliga
emedan de tro, att det helgar dem, somliga emedan de mena,
att det styrker deras tro och sålunda äfven befrämjar
saligheten. Men de, som tänka lättsinnigt om denna Måltid,
åtnjuta henne blott af vana ifrån barndomen, och somliga
åtnjuta den aldrig, emedan de icke se något förnuft deruti.
De ogudaktige deremot vända sig alldeles bort derifrån och
säga vid sig sjelfva: »Hvad är det annat än ett kyrkobruk,
hvarpå presterskapet har satt en prägel af helighet? Ty hvad
är der annat än bröd och vin? Och hvad är det annat än en
dikt, att Kristi lekamen, som hängde på korset, och Hans
blod, som då utgöts, utdelas tillika med brödet och vinet åt
gästerna? med mera annat.
700. Sådana begrepp hyser man nu för tiden i hela
kristenheten om detta det heligaste sakrament, endast derför
att de träffa in med Ordets bokstafliga betydelse, och att
den andliga betydelsen, i hvilken allena den Heliga
Måltidens nytta och frukt synes, i sin sanning hittills varit okänd
och icke förr än nu blifvit upptäckt. Ätt denna betydelse
nu först blifvit upptäckt kommer deraf, att det förut icke
varit någon kristendom utan blott till namnet, och hos
somliga någon skugga deraf; ty hittills har man icke vändt sig
omedelbart till Frälsaren Sjelf och dyrkat Honom såsom den
Ende Guden, i Hvilken är Guddomlig Trehet, utan endast
medelbart, hvilket icke är att vända sig till och dyrka
Honom, utan blott att vörda Honom såsom en orsak till att
menniskan får salighet; och detta är icke att göra Honom
till den väsentliga orsaken, utan till en medelorsak, som är
nedan och Utanom den väsentliga orsaken. Men då sjelfva
kristendomen först nu börjar, och Herren nu instiftar en Ny
Kyrka, som i Uppenbarelsen menas med det Nya Jerusalem,
i hvilken man bekänner Gud Fadren, Sonen och den Helige
Ande såsom Ett, emedan de äro i en person - så har det
behagat Herren att uppenbara Ordets andliga betydelse, på
det att denna kyrka rnå komma till nyttan och frukten af
Döpelsens och den Heliga Aftonmåltidens sakrament, och
detta sker, när man med sin andes ögon, d. v. s. med
förståndet, ser den helighet, som deruti ligger förborgad, och
tillämpar den på sig sjelf genom de medel, som Herren har
lärt i sitt Ord.
701. Så framt Ordets andliga betydelse eller, hvilket är
det samma, de naturliga tingens motsvarigheter med de
andliga icke uppenbaras, kan man lika litet till det inre er-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
