Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dickenslegend och Dickensforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dickenslegend och Dickensforskning
vant sig att se som någon sorts eterisk Ariel i den bekanta
teckningen, där han med fladdrande lockar avbildats mellan
sin hustru och sin svägerska, eller som en älskvärd patriark
med långt skepparskägg i det fotografi som visar hur han
i trädgården läser högt för sina andäktigt lyssnande döttrar,
måste ha varit en genomharmonisk och lycklig människa.
I sin generella formulering är Taines bild av Dickens fel-
tecknad. Men vid den tidpunkt då den nedskrevs, var den
säkerligen sannare än den populära uppfattningen. Dickens
var under sina senare år djupt desillusionerad. Efter att länge
ha pinats i ett äktenskap, som inte tillfredsställde honom, hade
han under bryska former och med vädjande till läsekretsen
brutit det. Hans hälsa var genom överansträngning förstörd,
och redan vid några och fyrtio år var han en åldrad och
förgrämd man. Han levde tillsammans med en ung skåde-
spelerska, fullt medveten om att inte vara älskad av henne.
Med flera av sina intimaste vänner hade han kommit på spänd
fot, även om man arrangerat försoningsscener. Hans enda bot
var att kasta sig in i nya företag av den mest skilda beskaffen-
het samtidigt med att han kände att hans poetiska skaparkraft
höll på att sina. Utåt visade han samma bullersamma glättighet
som förr och sökte också få fram den i sina romaner. Det
kunde dock inte undgå en så skarpsynt iakttagare som Taine,
att Dickens’ senare romaner hade en mörk bottensats. Och
fastän han personligen inte tycks ha råkat honom, visste han
nog genom skvallret, som till och med kommit till offentlig-
heten i amerikanska tidningar, inte så litet om hans intimare
förhållanden.
John Forster, Dickens’ äldste vän och biograf, brukar ofta
beskyllas för att ha skapat Dickenslegenden. Delvis med
orätt. Hans stora Life of Charles Dickens, som fortfarande är
Dickensforskningens huvudverk, präglas av en något onyan-
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
