Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dickenslegend och Dickensforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UititJÜüüfiS’FtJa&ifHîl
Dickenslegend och Dickensforskning
och betonar för starkt den naturalistiska sidan hos honom.
Men han ser i Dickens den moderna engelska romanens store
grundläggare och ger klara skäl för sin ståndpunkt.
Med Chestertons Dickensbok av 1906 kom Dickens’ slut-
, liga rehabilitering hos den litterära publiken. Den komplet-
teras av en rad förord till en folkupplaga av Dickens’ verk
år 1911, som av Chesterton sammanförts i en volym under
titeln Criticisms and Appreciations of Charles Dickens’ Works.
Med sina överdrifter och paradoxer utgöra dessa två böcker
en lysande kritikerbedrift. Chesterton tar fasta på det brett
humoristiska hos Dickens, ger en föreställning om den sago-
lika rikedomen i hans verk, om hans ”mytologiska” skapar-
kraft och hans fantasi. Han analyserar de stora Dickens-
karaktärerna och visar deras intensiva liv och sanning. Chester-
ton har sinne för det gammalengelskt kraftfulla hos Dickens
men förstår också det idylliska och feaktigt lätta hos honom.
Han värms av Dickens’ demokratiska patos och förklarar sig
vara en svuren anhängare av hans optimism. I motsats
till tidigare Dickenskritik lägger Chesterton huvudvikten på
Dickens’ produktion under hans förra skede utan att därför
skära hans senare romandiktning över en kam.
Chestertons monografi är det mest geniala arbete som
skrivits om Dickens. Man läser och läser om det med oför-
minskat nöje som en roman. Det är mycket överlägset Chester-
tons egna, ganska krystade romaner.
Vad som något stör njutningen är att det finns så mycket
Chesterton i boken. Den är avsiktligt lagd som en kritisk
betraktelse, icke som en litteraturhistorisk undersökning, och
man har mycket roligt av att höra Chestertons paradoxer om
allehanda mänskliga spörsmål. Men ibland skulle man nog
föredra att oftare höra Dickens’ egen röst.
Svagast är det rent biografiska i boken. I inledningen
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
