Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pickwick-klubben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pickwick-klubben
av illustrationen till den, som kommit Seymour att ta livet
av sig.
I samband med nästa häfte gjorde förlaget en ny fint. ”På
allmän begäran” inskränkte man antalet illustrationer från
fyra till två i varje häfte och ökade i stället ut texten med ett
halvt ark. Därigenom skulle förlaget enligt annonsen ådraga
sig större kostnader än förut, men på grund av den stora
efterfrågan på häftena ansåg man sig kunna visa publiken
denna generositet.
Också detta var oblyg affärsbluff: det var teckningarna och
icke texttrycket som kostade dyra pengar. Förlaget gjorde en
vinst på saken och måste för övrigt göra det, ty försäljningen
gick jämmerligt. Dickens fick trots skyldigheten att skriva
mer per häfte sitt arvode nedprutat.
Man hade för det tredje häftet anställt en illustratör, Buss,
som inte kunde etsa och därför misslyckades med sina stål-
stick och hastigt avpolletterades. Han skrev för övrigt ett par
år efter Dickens’ död en intressant redogörelse för Pickwick-
klubben och dess tecknarfråga.
Naturligtvis fanns det inte någon brist på konstnärer som
voro villiga att efterträda Seymour. Bland andra hade Dickens’
blivande medtävlare Thackeray lagt fram några skisser, som
Dickens emellertid inte ville ha. Han hade bestämt beslutat
sig för att inte godkänna någon tecknare, som kunde vilja
spela första fiol, utan önskade en som lydigt fogade sig i
att rita efter författarens huvud. Till sist tog man också en
tecknare vars främsta förtjänst i Dickens’ ögon var att han
var yngre än han själv, Hablöt Browne, som sedermera gjorde
sig berömd som Dickenstecknare under signaturen Phiz.
Emellertid fortsatte romanen att gå mycket trögt. Genom
uppgift från bokbindaren vet man, att de första häftena
häftades i 400 exemplar, vilket var en tillbakagång efter
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
