Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pickwick-klubben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pickiuick-klubben
sig och kom hem först sedan porten stängts. Då hotade honom
fångvaktaren med att nästa gång något sådant hände inte
släppa in honom, varvid mannen fick frossbrytningar. Sedan
gick han aldrig utanför fängelsets dörr.
Rent estetiskt står skildringen av Fleetfängelset lika högt
som Dickens’ senare virtuosprov i social satir. Vid sitt inträde
i Fleet se Pickwick och Sam Weller stora och grova karlar
med halvtömda muggar och insvepta i tobaksrök spela med
smutsiga kortlappar. I rummet bredvid finns en fånge, som
vid skenet av ett dammigt talgljus stirrar på en hög smutsiga
och trasiga papper och för hundrade gången nedskriver en
framställning av sina olyckor, bestämd att genomläsas av
en mäktig herre som inte kommer att bry sig om den. I ett
tredje rum bäddar en man med hustru och stor barnskara
åt sig på golvet och några stolar. I gallerierna och trapporna
vimlar det av olika samhällsklasser, från arbetaren i sin
bomullsblus till den bankrutterade slösaren i sin turkiska
nattrock med hål på armbågen. Alla ha samma uppsyn: ”ett
slags sorglöst, galgfågelsaktigt övermodigt skrävel och en
landstrykaraktig, fräck och oförskämd hållning”. Dickens
lägger ej alls an på att framställa gäldstuguhjonen, såsom de
hette i Sverige, som några oskyldiga martyrer. Resultatet av
denna promenad blir också att mr Pickwick yttrar till Sam,
att det förefaller honom som om arrest för skuld knappast
vore något straff alls, då fångarna inte fråga efter det utan
leva sitt vanliga liv. Sam Weller, som ju är ett stycke sam-
hällsfilosof, svarar: ”Ja, det är just saken det, sir. De bryr sig
inte om det, det är en riktig ferie för dem — bara porter
och käglor. Det är de andra som blir knäckta av det, sådana
där stackars modstulna varelser som inte kan muntra upp
sig med Öl och inte kan spela käglor, de som gärna skulle
betala om de kunde och tappar modet då de blir instängda.”
66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
