Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den gamla antikvitetsboden och Barnaby Rudge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den gamla antikvitetsboden och Barnaby Rudge
kyla och ädelhet. Och allt är så likt levande människor, att
om vaxkabinettet kunde tala och gå skulle man knappast upp-
täcka skillnaden. Jag vill inte gå så långt som att säga mig
ha sett vaxbilder som fullkomligt liknade levande, men nog
har jag sett många levande människor som alldeles liknade
vaxbilder.”
De intriger som samtidigt pågå i London skulle vara ganska
banala och entoniga, om det inte just i detta parti av romanen
fanns breda solgator av uppfriskande humor. Alldeles som
i Nicholas Nickleby är den framför allt knuten till en per-
son som står utanför romanens egentliga handling liksom
mrs Nickleby. Det är Dick Swiveller, en av Dickens’ yppersta
humoristiska figurer, somliga säga hans allra yppersta.
Jag har redan nämnt att Dick Swiveller liksom flera andra
av de stora Dickensfigurerna först så småningom upptäckts
av sin skapare. Då han först kommer in i romanen, verkar han
trots sitt intagande leende inte förtroendeväckande. Han ser
ut som om han gått i säng med kläderna på, har smutsiga
manschetter, hål i hattbrättet, felande knappar i livrocken,
luktar tobak och förefaller flottig. Hans konversation är också
en smula flottdrypande med granna bilder och fraser och
framför allt versrader ur alla upptänkliga visor, som han än
reciterar, än smågnolar och tillämpar på det mest befängda
sätt. Han håller långa tal för att ådra sig de närvarandes upp-
märksamhet, svänger med handen och gör gester med käppen
för att illustrera vad han säger. Men med alla sina besynner-
liga egenskaper är han dock redan nu romanens mest levande
gestalt, och Dickens skrev kort därefter till Forster, att han
tänkte göra mycket av honom.
Till att börja med ville Dickens föra in honom på bovarnas
sida. Då han uppdyker för andra gången i det sjunde kapitlet,
övertalas han av Nells obehaglige bror Fred att spekulera på
105
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
