Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den gamla antikvitetsboden och Barnaby Rudge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den gamla antikvitetsboden och Barnaby Rudge
flickans hand för att därigenom för sin egen och Freds räk-
ning komma åt hennes förmögenhet: ”Det är tillräckligt att
veta att fåfänga, egennytta, fattigdom och böjelse för slöseri
förmådde honom att med gunstiga blickar betrakta förslaget.”
Sä låter Dickens i första taget den hjälte handla som Chester-
ton kallat den noblaste av alla Dickens’ nobla skapelser.
Dickens har ännu blott öga för en sida av hans väsen, hans
ekonomiska lättfärdighet och hans önskan att på något sätt
reglera sina skulder. Dick berättar om en rik faster nere
i Dorsetshire som varit på väg att dö då han var åtta år men
ännu inte hållit ord. Samtidigt med att Dickens skriver detta
kapitel, skickar han ett brev till Forster där han säger: ”Jag
kan inte ännu upptäcka att hans tant har något förtroende
för honom eller på minsta sätt är benägen att skicka någon
penningförsändelse, varför han antagligen kommer att fort-
sätta att vara en ödets lekboll.”
Quilp har tilltänkt Dick uppgiften att vara hans spion och
verktyg. Men just till följd av sitt sorglösa dagdrivarlynne
passar han inte till en sådan tjänst. Han blir därför i stället
— halvt utan egen avsikt — ett verktyg i det godas tjänst.
Någon mer aktiv del i de ädla personernas seger tar han inte.
Men han har lyckats snappa upp ett och annat på advokat-
kontoret, och ännu mer har han fått veta genom sin lilla
kamrat, den misshandlade och utsvultna huspigan hos advo-
katen som han brukar spela svälta räv med och på sitt stor-
slagna sätt dubbar till markisinna. Hon har haft till specialitet
att titta i nyckelhål och lyssna vid dörrar, och denna värde-
fulla egenskap, som alltid spelar en stor roll i Dickens’
romaner, kommer väl till pass då det gäller att uppdaga
lömska stämplingar.
En svensk läsare kan knappast till fullo uppskatta Dick
Swiveller, som ständigt blandar in för oss okända slagdänge-
106
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
