- Project Runeberg -  Dickens och hans romaner /
114

(1947) [MARC] Author: Martin Lamm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikaresan och Martin Chuzzlewit

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Amerikaresan och Martin Chuzzlewit
plikt att ta till orda. ”Det är som om det vore ingenting”,
skriver han till Forster, ”att av alla levande människor jag
förlorar mest på det (d. v. s. på den litterära rättslösheten).
Det är som om jag inte hade rätt att tala och bli hörd.
Man tycker att det är ett sådant mirakel, att det finns en
levande människa som har tillräcklig oförskräckthet att låta
amerikanerna förstå möjligheten av att de begått någon orätt.
Jag önskar du hade sett de ansikten jag såg på båda sidor
om bordet i Hartford, då jag började tala om Scott. Jag
önskar du hade hört hur jag sade det. Mitt blod sjöd, då jag
tänkte på den fruktansvärda orättvisan, så att jag kände det
som om jag var tolv fot lång, då jag slungade det ner i halsen
på dem.”
Dickens blev överhopad med anonyma brev, med tidnings-
angrepp — där man bl. a. förklarade att en mördare vid namn
Colt, som var dagens samtalsämne, var en ängel i jämförelse
med honom — med försäkringar att han inte var någon
gentleman utan en lejd skurk och med de egendomligaste
tolkningar av orsaken till hans resa till Förenta staterna och
hans uppehåll där. Han hade ställt sig i den sämsta tänkbara
dager inför den amerikanska publiken.
Han uppvaktades av kommittéer som allvarligt besvuro
honom att inte vidare tala om detta ämne och samtidigt
bedyrade, att de voro ense med honom. Men Dickens var
inte någon man som kunde tystas ned. Han fortsatte med att
i tid och otid tala om författarrätten i Amerika och blev
alltmer upprörd. Ingen vågade tala för honom, fastän alla
amerikanska författare stodo på hans ståndpunkt. ”Jag tror
inte det finns något land där det finns mindre fri opinion
i något ämne om vilket det finns skilda meningar.” Och när
han väl upptäckt ett fel i Amerika kom han snart att se andra.
Han fann amerikanerna skrytsamma, tyranniska, grymma mot
114

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:03:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dickens/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free