Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikaresan och Martin Chuzzlewit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Amerikaresan och Martin Chuzzlewit
är något hårdare i tonen än de föregående böckerna. De
komiska typerna äro osympatiska, och läsekretsen visste inte,
ätt Dickens redan planerat en lycklig upplösning, bestående i
att den gamle farfadern egentligen bara för att bota sonsonen
för hans egoism ger sig sken av att förfölja honom.
Hur som helst insåg Dickens att han måste göra något för
att få boken mer läst. Och då han inte kunde låta den lyckliga
upplösningen komma för fort för att inte förkorta romanen,
föll han på idén att skicka över Martin Chuzzlewit och hans
trogne vän Mark Tapley till andra sidan Atlanten för att där
göra sin lycka. Forster uppger att Dickens fattade detta beslut
lika hastigt som hans hjälte.
Skildringen av Martin Chuzzlewits Amerikaresa är inte
hållen i Dickens’ vanliga humoristiska stil; den är en besk
och obarmhärtig satir utan några förmildrande drag. Själv
nämner Dickens på ett ställe Swift, och man har också för-
liknat den vid de samhällssatiriska skildringarna i Gullivers
resor. Det är en starkt överdriven karikatyr, oftast hållen i en
rent parodierande ton.
Hur pass mycket sanning den innehåller är naturligtvis
omöjligt att säga för den som inte känner det Amerika som
existerade för ett sekel sedan. Alla senare satirer av ame-
rikansk folkkaraktär och amerikanskt samhällsliv äro i någon
mån påverkade av Dickens, som är deras klassiske före-
gångare. Häri får man också inbegripa alla de satiriska bilder
av amerikanskt liv som givits av infödda amerikaner från
Mark Twain till Sinclair Lewis, också de i sista hand lärjungar
till Dickens. Det är möjligt att Chesterton får rätt då han spår,
att Dickens’ Amerikaskildring kommer att överleva Förenta
staterna, alldeles som Aristofanes’ satiriska skildring av det
politiska livet i Aten, Riddarna, ett par årtusenden överlevat
staten Aten. Men det egendomliga med Dickens’ skildring av
116
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
