- Project Runeberg -  Dickens och hans romaner /
119

(1947) [MARC] Author: Martin Lamm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikaresan och Martin Chuzzlewit

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Amerikaresan och Martin Chuzzlewit
där det ännu inte fanns någon överväldigande konkurrens.
Men enligt amerikansk smak skall allt gå i iltågsfart, och
vid sin första middag förvånas Martin över hur hastigt maten
försvinner i gästernas magar. Det är för övrigt en utom-
ordentlig skildring, given med impressionistisk förkortning
och med karikatyrmässiga överdrifter som vi sedan skola
återfinna hos de amerikanska humoristerna och hos Strind-
berg: ”Alla knivar och gafflar arbetade med en oroande hastig-
het, endast högst få ord växlades och envar tycktes äta så
mycket som möjligt till självförsvar, som om hungersnod före-
stod före frukosten den följande dagen och det hade vant hog
tid att iaktta naturens första lag. Fågeln, som måhända kunde
antas utgöra huvudbeståndsdelen av gästabudet ty vid
översta ändan av bordet stod en kalkon, på den nedersta ett
par änder och i mitten ett par höns — försvann så hastigt,
som om varje fågel haft fritt bruk av sina vingar och i ren
förtvivlan flugit ned i mänsklig hals. De stuvade eller inlagda
ostronen hoppade bort från sina stora fat och gledo dussintals
in i munnen på gästerna ... Stora högar av osmältbara varor
försvunno som is för solen.” Efter att ha förtärt de tyngre
rätterna stirra de magra middagsgästerna med lystna ögon
på bakverken.
Till sist ännu ett betecknande drag. Ständigt märker Martin,
att amerikanerna med sitt klander över europeisk ståndshög-
färd alltid fråga om kungahusets hälsotillstånd. I en ame-
rikansk familj, som varit i England, blir han alldeles förfärad
över att alla äro intimt bekanta med lorder och hertiginnor,
viscounter och markiser, samtidigt med att de förklara sig
stolta över att inga dylika utmärkelser ges i Amerika, dar det
inte finns någon annan adel än naturens och hela samhället
vilar på en ”ren grundval av broderlig kärlek och naturlig
jämlikhet”. Men dessa vackra principer stötas hastigt omkull,
119

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:03:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dickens/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free