Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikaresan och Martin Chuzzlewit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Amerikaresan och Martin Chuzzlewit
repas så envist under hans vistelse där, att han till sist för-
klarar: ”Erfarenheten har lärt mig att ni, då ni gör denna
fråga, visar er obilliga mot främlingar. Ni vill endast ha den
besvarad på ett sätt.” Den amerikanska patriotismen kan inte
tåla motsägelser och förkunnar i samma andedrag den ame-
rikanska friheten och förnekar den.
I Dickens’ Amerika är allt indelat i partier, i sekter och
i opinioner. De skapas av pressen med dess reklamsystem,
vilket — såsom också framgår av American Notes — vid
denna tid var mera utvecklat och mer påfallande än i Europa
trots de ännu små förhållandena. De styras av en samling mer
eller mindre tvetydiga individer, yrkespolitiker eller smarta
affärsmän, som sinsemellan hedra varandra med titeln ”one
of our most remarkable men”. Dessa härskande kotterier vid-
makthållas genom att envar vid varje tillfälle tvingas att
bekänna sin åsikt om varje sak och kan vänta allvarliga efter-
räkningar, om den inte överensstämmer med de andras. Alla
ha åsikter, alla hålla sig med höga ideal, alla anse sig bildade.
Till och med damerna tala bara om kvinnans rättigheter och
om vetenskapliga föreläsningar. Men bakom detta skenbara
intresse för ideal och andlig kultur är den enda makten pen-
ningen: ”Alla deras sorger, förhoppningar, laster, dygder,
idéer tycktes vara sammansmälta till dollars. Vilka tillfälliga
bidrag som än föllo i deras tals långsamt kokande kittel, gjorde
de dock soppan tjock och seg av dollars. Människor vägdes
efter deras dollars, åtgärder uppskattades efter deras värde
i dollars. Livet självt sattes på auktion och slogs bort för
dollars.”
Ett annat drag, som man också förvånas över att redan
finna i en så tidig Amerikaskildring, är den amerikanska rast-
lösheten. Det kunde tyckas som om denna inte borde ha trängt
in i ett land där tågen gingo långsammare än i England och
118
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
