Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lilla Dorrit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lilla Dorrit
berätta den i nästa nummer: ”Och detta är det enda stycke
verklighet i hela historien om och rörande Fleet.” Sedan gamle
Beadnell sålunda fått den enastående tillfredsställelsen att med-
arbeta i Pickwick-klubben, bjöd han hem paret Dickens, som
emellertid beklagade att de inte kunde komma.
Georgina Hogarth omnämner i en av brevens utgivare
citerad anteckning från 1908 att hon tillsammans med paret
Dickens efter deras återkomst från Amerika varit på te och
supé hos Maria Beadnell, nu gift med en mr Winter. Det skulle
ha varit 1842, då Dickens var trettio år gammal och hans
ungdomsälskade ett år äldre. På återvägen hörde hon Dickens
i vagnen skratta åt sin tidigare kärlek och ansåg själv, att
Maria Winter förlorat all yttre charm och var fruktansvärt
dum. Georgina Hogarths berättelse förefaller icke fullt till-
förlitlig, då hon tydligen ännu vid nedskrivandet är förargad
över det väsen som litteraturhistorien gjort av denna kärleks-
affär, ”som det aldrig fanns något mysterium i”.
Även om Dickens sett sin ungdomsälskade på nytt vid
trettioett års ålder, synes det knappast ha verkat avkylande
på hans känslor, såsom framgår både av Dora i David Copper-
field och av de brev som han skrev då hon kort efter hans
fyrtiotreåriga födelsedag, i början av 1855, skrev till honom.
Hon visste, att hon var modellen till Dora och ville gärna
råka Europas berömdaste författare.
Dickens, som just nu fann sitt giftermål olidligare än någon-
sin, blev genast eld och låga. Han var på väg till Paris på en
fjorton dagars färd men skrev med poetisk flykt om de gångna
tider, då han älskat så varmt och lidit så mycket. Hans glöd
skrämde Maria Winter, som enligt Dickens’ brev förberedde
honom på att hon nu var ”tandlös, fet och ful”. Dickens
vägrade att tro det och förklarade, att hon fortfarande var
192
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
