Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två städer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Två städer
smak för de fredliga lösningarna. Han blev inte omvänd
från sin ungdoms demokratism av sina egna sociala fram-
gångar eller av sina erfarenheter under den första Amerika-
resan. Redan från början var hans demokratism patriarkaliskt
färgad, med ett stänk av svärmeri för auktoritärt styrelsesätt.
Den byggde på sådana begrepp som välvilja, faderlig omsorg
och religion och trodde framför allt på uppfostran som
universalbotemedel. Kanske understryker House något för
mycket den släktskap som hans åskådning hade med bröderna
Cheerybles. De voro skapade som en motpol till den bov-
aktige Ralph Nickleby och därför vederbörligt färglagda. Om
man gör det tankeexperimentet, att mr Pickwick blivit arbets-
givare i stor skala, skulle man komma sanningen en smula
närmare.
Men äridå blir jämförelsen haltande. Dickens saknade givet-
vis nationalekonomisk penetration, men i motsats till mr Pick-
wick hade han, som House framhåller, sinne för praktiska
frågor. Så fort hans satir får slå ned på ett speciellt samhälls-
lyte eller något rent aktuellt missförhållande, förfelar den
sällan sitt mål. Det hjälper inte att påpeka, att han i de flesta
fall haft föregångare och begagnat sig av andras argument.
Först genom hans romaner få de den rätta slagkraften.
Att avgöra i vilken mån Dickens’ sociala satir lett till posi-
tiva resultat är omöjligt. Samtliga moderna bedömare — även
House — äro eniga i att man här överskattat hans betydelse.
Det är kanske riktigt, om man väntar sig några omedelbara
lagändringar eller samhällsreformer, men det blir missvisande,
om man också underkänner hans satirs verkan på lång sikt.
Alla torde vara ense om att Fredrika Bremer varit av av-
görande betydelse, då det gällt att förändra kvinnans ställning
i Sverige, men den kan inte mätas genom sammanställning av
hennes uttalanden i romanerna och data för legala reformer.
213
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
