- Project Runeberg -  Dikten och Diktaren /
218

(1912) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

218

i nyromantikernas framställningar med mer eller mindre
avsiktlig »ironi »* I epos som i ingen annan konstart kan
stoffet, hämtat från verklighet eller tradition, bli betydelsefullt,
och epikern blir lätt alltför beroende därav, såsom vi se
både hos romantiker och realister, både hos Victor Hugo
och hos Zola.

Som avslutning kan epikern stanna vid höjdpunkten
(katastrofen); men detta kompositionssätt, likasom det
karak-tärsbelysande och det handlingen påskyndande användandet
av dialogen, för över till dramat (eller är därifrån lånat).
Den egentligt episka avslutningen är, såsom vi sågo redan i
folkdiktningen, en »fallande handling».

I stoffets fördelning, i den överskådliga till målet förande
händelseutvecklingen — den episka ekonomien — framträder
konstnären, han må nu använda versens eller prosans form;
vi se det i Herman och Dorothea likaväl som i
Valfrändskaperna och, om än mindre, i den romantiska Wilhelm Meister.

Epikern arbetar med den logiska apparaten mera än
lyrikern och ofta även mera än dramatikern, och hans
alstring kommer Mättare än dessas det icke-estetiska området
nära. Men också epikern kan äga intuition, kan ge syner
och helhetsbilder, om han är en äkta skald; många av
världslitteraturens störste höra till epikernas krets. —

Epikens nu skildrade framställningssätt och
kompositionsförhållanden gälla både versens och prosans konst.
Versens konst är, som vi sett, den mest ursprungliga. Genom
versens konstform flyttas diktningen omedelbart upp på ett
högre plan, en ideell nivå, som redan i sig innebär det
nödiga avståndet från verklighetens icke-poetiska värld. Men
redan tidigt får också prosaberättelsen en viss konstnärlighet,
en viss idealisering och schematisering, särskilt i sagan såsom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:04:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/diktdikter/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free