Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
land med Goethe (Stella, Clavigo) och Schiller (Kabale und
Liebe) större intresse genom psykologisk fördjupning och
upptagande av sociala problem.
Redan Diderot sökte i sina dramer både i
karaktärsteckning och handlingsframställning och särskilt genom
noggranna realistiska scenanvisningar flytta, såvitt möjligt, det
verkliga livet upp på teatern. Och även hans efterföljare i
det allvarliga skådespelet sträva efter en sådan naturalism
(»miljödrama»). Ofta välja de också sina ämnen från
samhällets eller familjelivets avigsidor och sky stundom icke det
vidriga och det abnorma. Men då till dramats väsen hör
spänning och koncentration, måste också naturalisten här
underkasta sig förenkling och sammanträngning. I
skådespelet — om vi med detta ord (i inskränkt mening) få
beteckna den nu föreliggande, mångskiftande formen av dramat
som blivit annat och mer än en mellanform — se vi numera
en strängare komposition göra sig gällande. Strindberg, som
i en uppsats (Tryckt och otryckt 1890), med anslutning till
Zola, proklamerar »naturalismens drama», kommer också —
naturalismens detaljriktning till trots — fram till den slutsatsen
att »den dramatiska kraftens förenkling och koncentrering»
är målet.
Det är framför allt i Frankrike som detta slags skådespel
- vilket där kallas helt enkelt »dram» — under 1800-talet
idkats. Här har också dramats teknik utbildats i slutenhet,
konsekvens och logisk översiktlighet. Människostudiet har
framför allt gällt de fördärvliga elementen i samhället, som
vilja hålla sig uppe på de godas bekostnad. Dramatikern
blir då moralist, såsom t. ex. Emile Augier i Herr Poiriers
måg, vilken skarpt tecknar den stolte, förnämt lättsinnige
markisen och den råbarkade, sluge och hänsynslöse, penningman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
