Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289
genia; labdalcidernas saga knyter sig till det beotiska Thebe och konung
Oidipus, hans dotter Antigone etc. (jfr texten ovan s. 260 f.).
S. 168. *) Se Hallströms uppsats Om humor och satir i Nordisk Revy 1895.
S. 169. ’) Se /. Paladan, Burlesk digtning i Danmark för Holberg
(Danske Studier 1910).
S. 171. ’) Jfr den fina utredningen hos G. Ljunggren, Bellman och
Fredmans epistlar.
S. 176. *) Se J. Texte, J. J. Rousseau et le cosmopoiitisme littéraire
(1895).
’) Se E. Wrangel, Das Wertherfieber in Schweden (Ooethejahrbnch 1908)
samt Till Thorilds minne (1908).
S. 181. *) Om det rörande se den utmärkta utredningen hos J. Volkelt,
System der Ästhetik II s. 209, 284 ff.
S. 183. ’) Se Volkelts anf. arb. II s. 314 ff.
S. 191. ’) K. A. Melin, Om den tragiska skulden (1875) s. 21 f., anser
att Richard icke är den egentlige hjälten i dramat, »ty man försonas aldrig
med honom», utan det är »den onda tiden, för vilken Richard är exponent
och som förädlad upplever i Richmond». — Om det tragiska se vidare Volkelts
anf. arb. I-Il (1905—1910) samt hans Ästhetik des Tragischen (1897), Th. Lipps,
Der Streit über die Tragoedie (1891), samt /?. Lehmann, Deutsche Poetik (varur
i texten s. 191 f. några synpunkter och beläggställen hämtats).
vi.
S. 196. ’) I en recension av Axel Olriks utgivning av Danmarks
Rid-derviser, Berlingske Tidende 1897 (ock separat).
S. 200. ’) Max Dessoir, Ästhetik und allgemeine Kunstwissenschaft (1908)
s. 368 ff.
S. 202. ’) Om de tyska klassikernas estetiska uppfattning se bl. a. H.
von Stein, Beiträge zur Ästhetik der deutschen Klassiker. Se också /?. Lehmann,
Deutsche Poetik s. 148 ff. Jfr W. v. Humboldts Abhandlung fiber Hermann
und Dorothea.
S. 204. *) Jfr H. Binger, Dramaturgie als Wissenschaft I—II
(1904-1905), särskilt II s. 197 ff.
S. 208. *) Werner har i sitt ovan vid s. 74 anf. arb. gjort en mängd
olika indelningar av lyriken från innehållets, behandlingssättet och formens
synpunkter; endast huvudgrupperingen har dock här större intresse.
S. 210. *) »Rollyrik» och »masklyrik» gå ofta in i varandra, jfr Werners
anf. arb. s. 235 ff.
2) Se Ossian-Nilssons ovan anförda uppsats i Ord och Bild 1911.
’) H. Svanberg, Om tankepoesi (Nordisk Tidskrift 1905), fattar detta slags
diktning såsom en den högsta poesi, som »kan och bör blott befatta sig med
de innerligaste och mest genomgripande av de mänskliga förhållandena, ty
inga andra vända sig till både känsla och förnuft»; i ’denna poesi undergå
härskande tidsåskådningar gärna en »sovring, som avskiljer deras sämre, döda,
men framhåller deras bättre, levande beståndsdelar».
S. 219. *) E. v. d. Recke har i en uppsats Om digtningens arter og
former (Vor Fremtid 5 aarg.) gjort gällande att någon egentlig prosakonst icke
existerar, om den icke har dramats inre konstform. Många intressanta
syn-Wrangel, Dikten och diktaren. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
