Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gator. Man trängdes och knuffades. Förgäves
uppmanade jag från en balkong på hotellet till lugn, men
begäret att få höra Kristina Nilsson sjunga var för
stort. Ett fruntimmer, som jag själv varit med om
att befria ur trängseln och släpa in i hotellets förhall,
alldeles utmattad och med sönderrivna kläder,
uppmanades av mig, sedan hon återhämtat sig, att lämna
hotellet genom en bakväg. Men hon lät sig av ingenting
bekomma. Efter några minuter var hon åter ute i
trängseln. Då jag icke med den skyndsamhet som behövdes
kunde skaffa flera polismän till platsen, telefonerade
jag till artillerikasernen efter hjälp, och en
artilleripatrull ankom ofördröjligen. Med denna lyckades det
att bortdriva den folkmassa, som samlat sig på
närgränsande gator, där de i varje fall ej kunnat höra
sången, och att sålunda bättre fördela dem, som stodo
på hotellplatsen så att tillståndet blev någorlunda
drägligt. Jag hade, genast jag såg hur folkmängden
tillväxte, telefonerat till teatern med anmodan till Kristina
Nilsson, att hon vid avfärden därifrån skulle låta sin
vagn köra in bakvägen till hotellet från
Drottninggatan. Men detta behagade icke vederbörande, och
oförmodat fick jag se hennes vagn komma körande fram
genom Södra Hamngatan. Lyckligtvis hade en
överkonstapel, som jämte ett par konstaplar posterat i
hörnet vid Fredsgatan, uppfattat situationen och med de
båda konstaplarna gått framför hästarna och banat väg
för vagnen, som utan någon olyckshändelse kom fram
till hotellet, utanför vilket under tiden med knapp nöd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
