- Project Runeberg -  Minnen från det gamla Göteborg /
55

(1930) [MARC] Author: Anders Oscar Elliot
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en plats för vagnen kunnat beredas. Allt avlopp sedan
lyckligt, och ehuru nog en och annan blev rätt allvarligt
klämd och skuffad, inträffade ej någon vidare olycka.
Men nog var det några allvarliga stunder för polisen,
och jag drog en suck av lättnad, då allt var över. Jag
kunde emellertid ej underlåta att uppdraga åt herr
Strakosch, Kristina Nilssons impressario, att till henne
framföra en hälsning från mig, att, om jag en annan
gång såg mig nödsakad anmoda henne att köra en
bestämd väg, hon skulle efterkomma min begäran, som
då skulle bliva en befallning.

Vid ett annat tillfälle skulle Kristina Nilsson giva en
konsert i Domkyrkan. För att förekomma alltför stor
trängsel utanför kyrkan avstängdes domkyrkoplanen
för alla, som ej hade biljett till konserten. Emellertid
samlades, långt innan konserten skulle börja, en stor
mängd fruntimmer, som innehade biljetter och därför
insläppts på domkyrkoplanen, utanför de olika
kyrko-dörrarna för att vara de första att komma in i kyrkan,
då dörrarna öppnades. Köbildning var den tiden en
nästan okänd sak, och följden blev ett förfärligt
skuffande och trängande under skrik och rop. De
närvarande polismännen voro nästan maktlösa mot de
energiska damerna. Då jag gjorde en tur runt kyrkan,
frågade jag en äldre poliskonstapel om han kunde reda
sig. »Jag tar hellre ensam itu med tio sjåare än med
dessa fruntimmer», blev hans svar, och jag kunde ej
annat än i mitt stilla sinne ge honom rätt.

En i tjänsten grånad polisöverkonstapel karakterise-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:39:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eaominnen/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free