Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 Om den lioströmska filosofiens förhållande till den Kautiska.
icke bero af oss sjelfva. Utom sinne har menniskan ock minne och
inbillningskraft, men dessa äro icke fria och sjelfverksamma, ty
deras yttringar, ideerna, äro endast trogna eller förfalskade afbilder
eller kopior af sensationerna, d. v. s. ijvarvaro i medvetandet af det,
som förut nnder annan form varit för detsamma närvarande, eller
ock kombinationer af Here sådana, men hvilka alla äro lika passivt
och ofritt gifna, som sensationerna. De kunskaper, som för
menniskan äro möjliga, äro af tvänne slag, egande olika grader af
visshet, som bero af deras uppkomstsätt, innehåll och betydelse. Det
en i slaget af kunskap är begreppskunskap eller förhållanden mellan
ideer, antingen omedelbart mellan tvänne, såsom axiomer, eller ock
inedelbarligen mellan Here ideer, såsom förhållandet är med de
satser, soin fordra bevis, och hvilka kunskaper innebära en absolut
eller relativ identitet mellan ideerna. Dessa kunskaper ega
apo-diktisk visshet, äro allmängiltiga och nödvändiga, men endast
subjektivt för medvetandet och gälla följaktligen icke objektivt om det
varande eller såsom lagar för tingen. De äro endast ordförklaringar
eller fiktioner. De uttrycka väl nödvändiga sätt. hvarpå tingen af
oss föreställas, men de äro icke existensformer för tingen eller de
uttrycka inga nödvändiga sätt, hvarpå tingen äro. Dessa
kunskaper motsvara verbal sanning hos Locke eller analytiska omdömen
enligt Kant, ehuru med vidsträcktare omfattning än de senare,
emedan de, enligt llumes åsigt, omfatta alla logiska omdömen och
sålunda äfven aritmetikens och geometriens. Det andra slaget af
kunskap är faktisk eller assertorisk kunskap, erfarenhetskunskap,
som innebär en sammanställning af sensationer efter deras
angräns-ning i rum och tid. Denna kunskap är objektiv eller eger giltighet
ined afseende på det verkliga, men saknar allmängiltighet och
nödvändighet, emedan den är enskild, tillfällig och växlande. Våra
kunskaper ega sålunda antingen allmängiltighet och nödvändighet,
men icke objektivitet, eller ock objektivitet, men icke allmängiltighet
och nödvändighet. Men nu har man uppstält ett tredje slag af
kunskap, som skulle innebära nödvändighet och objektivitet i
förening. En sådan kunskap förutsattes med nödvändighet, såvida ett
verkligt vetande skall vara möjligt, ty vetande är icke endast
ordförklaring utan innebär nödvändig insigt om det verkliga. Denna
kunskap skulle innebära kombination af ett verkligt såsom effekt
med ett nödvändigt såsom orsak och gifva insigt om kausalitetslagen,
som bestämmer förhållandet mellan de olika slagen af verkningar
och deras orsaker. Men hela denna kunskap är endast inbillad, ty
lagar och orsaker äro icke gifna geuom erfarenheten, alldenstund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
