Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ST
slaget att kongressens medlemmar skulle väljas efter staternas
— folkmängd mötte ett starkt motstånd från de mindre staterna.
Först sedan det blifvit bestämdt, att alla stater skulle ega
samma antal ställföreträdare 1.senaten, lyckades man genom-
drifva förslaget i hvad det rörde val till representanthuset.
De feste ombuden från New York, Delaware och Maryland
yrkade, att landets högsta myndighet skulle läggas i händerna
på ett råd; den framstående Alexander Hamilton från New
York yrkade deremot på det ifrigaste upprättande af ett slags
— konstitutionel monarki. Landets högste embetsman skulle
innehafva sitt embete på lifstid och ega absolut veto öfver alla
kongressens beslut. Detta förslag vann emellertid i konven-
tet mindre genklang än det förstnämda. N ågra yrkade der-
jemte, att ingen skulle kunna uppställas såsom kandidat till
landets högsta embete, hvilken icke egde en viss förmögenhet,
andra åter (och bland dem Benjamin Franklin) att den högste
embetsmannen skulle tjena utan lön. Men äfven dessa för-
slag blefvo nedröstade. Slafverifrågan var en annan tviste-
punkt. Slafstaternas ombud yrkade, att slafvarne skulle vid
kongressval räknas bland staternas folkmängd; ombuden från
de fria staterna, att slafvarne icke skulle ingå i räkningen.
För att emellertid förmå sydstaterna att afstå från sin yrkan,
att inga skyddstullar skulle påläggas med mindre 3:delar af
kongressens medlemmar så beslutade, medgåfvo de fria sta-
terna att ?/5 delar af slafvarne skulle vid kongressval räknas
till folkmängden i de stater, inom hvilka de höllos i slafvert.
(Konstit. I art. 2 $ 3 mom). Hvar och en af slafpatronerna
i sydstaterna fick härigenom rätt att rösta icke blott för sig,
utan äfven för sin så kallade egendom,” då deremot medbor-
garen i de fria staterna aldrig egde rätt att afoifva mer än en
röst vid hvarje val. Men det var icke nog härmel. De män,
hvilka under striden med England högljudt ordat om alla
menniskors fri- och rättigheter, bestämde, att införseln af
slafvar icke skulle hämmas. före är 1808, att skatten å hvarje
införslad slaf icke skulle öfverstiga 10 dollars "och att med-
borgarne i de fria staterna skulle vara pligtiga att gripa de
slafvar, som hos dem sökte skydd, och till slafegarne utlemna
desamma. (Konstit. I art. 9 $ 1 mom; IV art. 2 $ 3 mom).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
