- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
I:41

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska språket - Rättskrifningslära - Vanliga skrifförkortningar - Skiljeteckens bruk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

forts. = fortsättning

förf. = författare, -inna

f. ö. = för öfrigt

hr = herr

hrr = herrar

i st. f. = i stället för

jfr = jämför

kap. = kapitel

kl. = klockan

k. nr.t - kuDgliga majestät

kr. = krona, kronor

m. a. o. = med andra ord

m. fl. = med flera

m. m. = med mera

n. b. = nota bene^(märk väl)

nr n:r = nummer

41

n. v. = nuvarande

näml. = nämligen

obest. = obestämd

obs. = observera

o. d. = och dylikt

o. s. a. = om svar anhålles

o. s. v. = och så vidare

påg. - pagina (sida)

p. s. = postskriptum (efterskrift)

s. d. = samma dag

sid. - sidan, sidorna

s:t = sankt (helig)

s. k. = så kallad

t. ex. = till exempel

t. o. m. = till och med

und. = undantag.

Då ett ord förkortas från slutet, bör den sista
kvarstående bokstafven vara den konsonant, efter
hvilken en vokal skulle följa. Någon gång användes
kolon (:) såsom förkortningstecken inuti ett ord.

Skiljetecknens bruk.

Punkt (.) brukas vid slutet af en mening, som
innehåller ett påstående. Ex. Stockholm är Sveriges
hufvudstad.

Punkt nyttjas äfven som
förkortningstecken. Ex. m. fl. (med flere),
sept. (september).

Frågetecken (?) brukas vid slutet af en direkt
fråga. Ex. Hvart skall du resa? Hörde du
bullret? frågade mannen.*

Utropstecken (!) brukas efter utrops-, önske- och
uppmaningssatser. Ex. Ve mig! Lefve friheten! Använden
tiden väl!

Anm. Då en mening utgör en satsfogning, sättes
vid slutet det skiljetecken, som hufvudsatsen
kräfver. Ex. Du dölj er ^ hvad du tänker. Döljer duy
hvad du tänker? Dölj du, hvad du tänker!

Komma (,) brukas

1) att åtskilja satser i en mening. Ex. Vacker är
vår vinter, och så frisk är snön. De afundsjuka dö,
men afunden dör icke med dem. Våra förfäder trodde,
att de tappra efter döden kommo till Oden. Ofta de
ord, som åt andra förtros, man dyrt får gälda.

Komma utelämnas i följande fall:

a) Mellan satser, som hafva någon satsdel
gemensam. Ex. Solen lyser och (solen)
värmer. Främlingarna reste och min broder (reste)
med dem. Hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free