- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
I:193

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturhistoria - Första avdelningen: Djurriket - Människokroppens byggnad.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

193

hålans öfre del, och lilla hjärnan baktill och
under den stora. Stora hjärnan består af en yttre,
grå substans och en inre, hvit. På ytan ser man
en mängd fåror, mellan hvilka ligga de tarmlika
vindlarna. Sådana finnas endast hos däggdjuren och
icke ens hos dem alla*).

I lilla hjärnan har den hvita substansen formen
af en liten buske med blad. Denna kallades fordom
lifsträdet, emedan lifvet förmodades hafva sitt
säte där.

Från hjärnan utgår ryggmärgen. Äfven denna
består af grå och hvit substans, men här ligger
den grå inuti och visar i tvärsnitt en x-formig
figur. Dess öfre del kallas förlängda märgen; här
är den v-formiga s. k. lifsknuten (af grå substans)
belägen. Det är denna punkt, som toreadoren på de
spanska fäktarebanorna söker träffa, då den rasande
tjuren störtar mot honom. Grenoni förlängda märgens
sträckning hämmas andningsrörelserna**). Skada å stora
hjärnan medför hos människan oftast döden. Undantag
förekomma dock, såsom då en person fick en stenborr
drifven midt genom hufvudet och dock lefde i flere
år. Retning å stora hjärnan medför ej smärta, men
muskelsammandragningar. Retas högra hjärnhalfvan,
ske muskelrörelser i kroppens vänstra hälft och tvärt
om. En groda, dufva eller katt, som beröfvats stora
hjärnan, lefver en tid och verkställer maskinmässigt
vissa rörelser. Af hjärnans storlek beror graden
af intelligens. Mannens hjärna väger i medeltal
1,300, kvinnans 1,200 gram. Hos idioter väger
den alltid mindre än 1000 (i enstaka fall 300)
gram. Begafvade personer ha stora hjärnor. Franske
zoologen Cuviers hjärna vägde 1830 gram, skalderna
Byrons 1800 och Schillers 1785. Genom tankearbete
ökas vikten. Under kriget 1870-71 gjordes vägningar
af en mängd hjärnor: man hade rik tillgång på
material. Det bekräftade sig då, att läkarnes hjärnor
vägde mer än soldaternas. Missbildning å skallen
medför missbildning af hjärnan och därigenom af
karakteren. - Om man tänker sig en linje dragen från
pannan till framtänderna i öfverkäken och en annan
därifrån till öronöppningen, så angifva dessa linjer
den s. k. ansiktsvinkeln. Hos människan är denna
till följd af hjärnans storlek störst; hos hvita
rasen 80°, hos negrer och andra lågt stående folk
60°-70°, hos forntidens greker ända till 90° (= en rät
vinkel). Aporna hafva en vinkel af 30°-60°. Hos öfriga
djur är den mycket spetsig, i det att tuggverktygen
starkt framträda, och kan ofta ej uppmätas. Hjärnan
är då mindre och likaså begåfningen.

Man må icke tro, att en stor hjärna under alla
omständigheter motsvaras af hög intelligens. Då skulle
hvalen och elefanten med sina hjärnor om 18-1900
grams vikt i snille öfvergå Byron och Schiller.

*) Ju tydligare vindlar, desto högre intelligens.

**) Exempelvis vid hängning. En dum och farlig lek,
kallad »kungens markatta», har också någon gång haft
döden till följd.

Enhvar sin egen lärare. I.
’ 13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free