Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturhistoria - Tredje avdelningen: Växternas och djurens utbredning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Geologi.
Människan sträfvar oafbrutet efter att närmare
lära känna den planet, som utgör hennes bostad. Hon
drifves därtill icke endast af sina materiella behof,
utan äfven af sitt medfödda forskningsbegär. De
rön, hon samlar vid sin undersökning af jorden,
fördelas i vissa grupper och bilda skilda
vetenskapsgrenar. Först och främst vill hon lära
känna jordens plats i världsalltet, dess rörelse,
form och storlek. Besvarandet af dessa frågor tillhör
astronomien och den matematiska geografien. Därnäst
vändas hennes studier åt undersökningen af
fördelningen mellan land och haf på jorden,
bergskedjors och slätters, floders och sjöars
utbredning, hafvets djup, temperaturförhållandena
på jorden m. m. Allt detta faller under den fysiska
geografien. Undersökningen särskildt af luften,
vindarna o. s. v. tillhör meteorologien. Då människan
vidare undersöker marken, på hvilken hon trampar och
ur hvilken hon hämtar sina skördar, och bergen, hvilka
ur sina djupa schakt gifva henne en mängd oumbärliga
förnödenheter, finner hon, att dessa utgöras af en
mängd olikartade ämnen, hvilka i sin ordning äro
sammansatta af olika beståndsdelar. Mineralogien har
till uppgift studiet af dessa särskilda beståndsdelar
eller mineralen, hvilka i blandning med hvarandra
bilda bergarter och jordarter, om hvilka petrografien
eller bergartläran och, för jordarternas del,
jordartläran gifva oss närmare insikt. Så småningom
framträder för oss en bild af jorden sådan hon nu är
beskaffad, sådan vi hafva lärt känna henne i hennes
närvarande gestalt. Denna del af vårt vetande om
jorden kallas geognosi.
Men människoanden nöjer sig icke med att blott
studera det, som är, således i förevarande fall
jordens nuvarande utseende och beskaffenhet. Grenom
iakttagande af flere företeelser märka vi snart, att
vår jord oupphörligt undergår vissa förändringar,
som förorsakas af olika på jordytan inverkande
krafter. Hafsvågorna bearbeta stranden, floderna
föra med sig en mängd ämnen och afsätta dem vid sin
mynning, gla-ciererna nedföra block och grus från
de höga bergen till dalarna, ur vulkanerna framvälla
lava och andra ämnen, vindarna förflytta sanden vid
hafsstranden^ och inuti öknarna o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
