- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
I:402

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fysik och Kemi - Elektricitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Den elektriska strömmens verkningar kanna indelas i fysiologiska,
kemiska, värme, ljus, magnetiska, dynamiska
och induktionsverkningar.

Fysiologiska verkningar. Leder man en stark ström genom
kroppen in genom ena handen och ut genom den andra, så erfar man i
samma ögonblick strömmen slutes en ryckning i handlederna och äfven
i armarna och bröstet; likaså, då strömmen öppnas. Dessa verkningar
förstärkas i hög grad, om strömmen medelst en s. k. strömbrytare
hastigt slutes och öppnas.

Kemiska verkningar. När en elektrisk ström genomgår en
sammansatt kropp (elektrolyt), äger en sörderdelning af denna rum, i det
en del samlas vid den ena polen, en annan vid den andra polen; dessa
båda delar, som frambringas, kunna själfva vara sammansatta. Ledes
en ström t. ex. genom syrsatt vatten (fig. 60), så utvecklas syre vid
den platta, där strömmen går in, och väte, där strömmen går ut.
Utgöres elektrolyten af en haloidförening, såsom smält
klorbly eller jodsilfver, utfälles metallen vid den
negativa (där strömmen går in) och metalloiden vid den
positiva polen. Däremot sönderdelas en lösning af
kopparsulfat på det sätt, att metallen utfälles på den
negativa polen och resten af saltet vid den positiva,
men då denna förening ej består för sig själf,
sönderdelar den vattnet, som löst saltet, och upptager väte,
hvarvid svafvelsyra och syre bildas. Detta är en s. k.
sekundär kemisk verksamhet. På liknande sätt
sönderdelas äfven de flesta andra salter, t. ex. zinksulfat,
silfvernitrat o. s. v. Innehåller lösningen kaliumsulfat,
bildas syre och syra vid den ena polen och kalium vid
den andra, men kalium kan ej bestå i en lösning, utan
upptager syre och väte ur vattnet, hvarvid kaliumhydrat och väte bildas.
Poltrådarnas beskaffenhet kan äfven utöfva inflytande, hvarför man,
för att framställa strömmens kemiska verkningar utan sekundära
rubbningar, måste använda trådar af platina eller guld. Om man t. ex.
vid sönderdelning af kopparsulfat gör bruk af koppartrådar, angripes
den positiva poltråden af syret och syran, och kopparsulfat bildas å nyo.

illustration placeholder
Fig. 60.


Den kemiska verkan en ström utöfvar är lika stor i alla dess
delar, så att, om man inför flere sönderdelningsapparater med samma
ämnen i samma ström, man erhåller lika mängder sönderdelade. Den
mängd af ämnet, som sönderdelas, är beroende af strömstyrkan och
ökas med denna. Man använder därför denna verkan för att bestämma
strömmens styrka och har antagit som enhet en ampère, hvarmed menas
en ström, som på en minut kan sönderdela så mycket vatten, att 10,5
kub.-cent. knallgas bildas. I samband därmed är antaget som enhet
för motståndet en ohm, lika med det motstånd, som en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free