Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astronomi - Solens fysiska tillstånd - Spektralanalys
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tider ha meningarna om hennes tillstånd i öfrigt och
hennes sammansättning varit mycket olika. Detta var
också helt naturligt, enär man då saknade nödiga
hjälpmedel för en sådan undersökning, och de då
framställda åsikterna kunde delvis ej vara annat
än gissningar.
Först under de senare årtiondena, sedan den
vetenskapsgren utvecklats, som kallas Spektralanalys,
kunde tillförlitliga, på vetenskapliga grunder fotade
åsikter om solens tillstånd framkomma.
Någon insikt i spektralanalysens element kunna vi
därför ej undvara, då vi vilja studera solen.
Spektralanalys.
Som väl är bekant, uppkomma vackra
färgskiftningar, då solstrålarna få tränga igenom
ett slipadt glasstycke af den form, som plägar
förekomma i ljuskronor. Bäst göra vi dock
våra försök, om vi skaffa oss ett glas, som är
slipadt i form af ett trekantigt prisma (se figuren 1)
Om vi släppa ett knippe solstrålar igenom detta
prisma, så uppkommer en färgbild på väggen
där bakom. Denna färgbild är ej belägen i rät
linje med den insläppta solstrålen, utan är kastad
åt sidan ganska mycket. Färgerna äro ordnade på
samma sätt som i regnbågen, men äro klarare och
mera bestämda. Ytterst på den ena sidan är
färgbilden röd och ytterst i den andra ändan violett.
Färgerna öfvergå småningom i hvarandra, och det
är där-Fig. 4. Prisma. för omöjligt att
skarpt åtskilja de fält, som äro olika färgade.
Vanligen anser man dock 7 färger förekomma,
nämligen i ordning rödt, orange (d. v. s.
apelsingalt eller brandgult), gult, grönt, blått,
indigoblått och violett. Naturligtvis kan man
här äfven tala om öfvergångsfärger, hur många
man behagar, t. ex. gulgrönt o. s. v.
Det finns knappast någon företeelse i naturen, som ej
är värd vår uppmärksamhet. Det, som först kan synas i
högsta måtto obetydligt, kan med tiden blifva af den
största vikt. Iakttagelsen af den lilla färgbilden
är just af detta slag. Det kan vid första påseende
tyckas, som vore den ej af större intresse än på sin
höjd att därmed roa barn, och likväl har den blifvit
af så stor betydelse, att på den såsom grund en ny
vetenskap uppvuxit, med hvilken man är i stånd att
angifva den kemiska sammansättningen hos de mest
aflägsna världskroppar, d. v. s. att bestämma hvilka
ämnen där förekomma. En liten inblick på cletta område
bör ju för hvar och en medföra intresse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
