- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
I:464

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astronomi - Antagandet om världarnas daning och utveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lif, som planeten måhända burit på sin yta, följer,
något som .vid närmare skärskådande ock följer af
det, som iakttagelserna kgt i dagen. Den största
planeten, Jupiter, är ännu i ett ganska upphettadt
tillstånd, ty han är ännu delvis själflysande och
den inom honom rådande hettan drifver oaflåtligen i
höjden vattenångor, som bilda ett ogenomträngligt
hölje rundt om planeten. Den minsta världskropp,
om hvilken vi hafva noggrann kännedom, är månen, där
undersökningen gifvit vid handen, att han åtminstone
numera saknar atmosfer och vatten och att till följd
däraf dödens stelhet famnat honom.

Äfven hos solarna har man kunnat märka olika åldrar
och däraf beroende olika tillstånd. En del solar äro
jämförelsevis nybildade och utveckla den lifligaste
verksamhet, en del ha uppnått en viss medelålder^
och hos en del, slutligen, har man kunnat iakttaga
en jämförelsevis långt kommen afsvalning och en
småningom skeende öfvergång till ett tillstånd
liknande planeternas. Ett sådant öde skall ock en
gång drabba vår sol, därom kunna vi vara vissa, ehuru
därtill å andra sidan åtgår en oöfverskådlig tidrymd.

Sådan har man tänkt sig den världsprocess, som visar
sitt resultat, genom tillvaron af de världskroppar,
som jämte jorden utgöra vårt planetsystem. Men vi
känna ju milliontals andra solar, hvilka alla på
snarlikt sätt fått sitt upphof eller, rättare,
utbildat sig ur den formlösa materien. Därjämte
känna vi ett stort antal nebulosor, som vi
beteckna såsom »ofödda» världssystem, ty denna
världskropparnas daning är ej att anse som af slutad,
lika litet som jordytans ombildning kan betraktas som
fullbordad. Inom den stora stjärnhär, som vi kalla
Vintergatan, har en sådan världsdaning på milliontals
ställen försiggått och pågår ännu. Men måhända äro en
del sådana stjärnhopar,. eller oegentliga nebulosor,
af hvilka vi i fig. 21 se en afbildad, ingenting
annat än andra vintergator af lika stor utsträckning
som vår egen. Om inom en sådan samling af världar
ett solsystem i ett nu förintades, så hade detta för
det helas bestånd alls intet att betyda och skulle på
afstånd icke ett spår däraf kunna skönjas. Medgifva
måste vi då, att det lilla stoftgrandet jorden och vi,
som bebo henne, betyda vida mindre, än myggans lif
är af vikt för jordens bestånd, och medgifva måste
vi ock, att, när vi anse oss ha uträttat storverk
och tro oss ha begripit en värld, så återstår oss
oändligt mycket mera, som ännu är oss förborgadt.

Ed v. Jäderin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0472.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free