Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hälsovårdslära - II. Klimatets inflytande på hälsan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dessa trakter i tropikerna är människan därföre
tvingad af klimatet att föra ett jämförelsevis
sysslolöst lif, och de, som från kallare trakter
dit öfverflytta och medföra sina arbetsvanor
samt ej moderera dessa, äro utsatta för en mängd
hälsorubbningar, beroende på bristande värmereglering,
hvaribland den mest kända är det s. k. solstynget,
som består i en öfverhettning af kroppen, hvilken kan
stiga till flere grader öfver den normala kroppsvärmen
och som ofta är åtföljd af döden.
Det tropiska klimatet trycker således sin prägel
på sina bebyggares hela skaplynne, men om detta
omdanats så, att det motsvarar klimatets kraf,
innebär klimatet ej något direkt skadligt för
inbyggarnes hälsa. Att dödlighoten i dessa klimat
ändock är mycket större, i synnerhet för ditflyttade
européer, beror på andra förhållanden. Dels därpå,
som vi redan antydt, att europeen till dessa klimat
medtager de vanor, hvilka han i sitt klimat förvärfvat
och som för detta äro naturliga, dels också på
orsaker, som ej direkt härröra från klimatet. Hit hör
i första rummet dessa lättjefulla tropiska folkslags
ringa bildningsgrad, som är orsaken till att de
med afseende på hälsovården stå lågt; hälsovården
förutsätter nämligen kulturutveckling. Dels beror
det också på att de tropiska klimaten äro i hög grad
gynnsamma för utvecklingen af en mängd smittämnen,
som för sin existens utom människokroppen fordra
de höga temperaturer och öfriga förhållanden,
som företrädesvis eller uteslutande erbjudas dem
af tropikerna. Hit höra kolerans, malarians, gula
feberns, rödsotens och många andra hufvudsakligen
tropiska sjukdomars smittämnen.
Med afseende på smittämnena äro de tempererade
klimaten gynnsammare ställda än de tropiska, ehuru
ej så gynnsamt som de arktiska. Att de senare ej visat
sig lämpliga för att låta kraftiga kulturfolk komma
till utveckling beror till en del, äfven med afseende
på dem, på den svårighet människan i dessa klimat, är
underkastad att bibehålla sin temperatur. Dock torde
framför allt bristen på solljus och den olämpliga
fördelningen af detsamma på årstiderna vara orsaken
till de arktiska människorasernas låga ståndpunkt till
följd af ljusets stora betydelse för lifsprocessernas
normala förlopp.
Inom den tempererade zonen spela däremot skiftningarna
i klimatet icke någon väsentlig rol för bestämmandet
af hälsotillståndet. Så väl i fuktiga som i torra
klimat i den tempererade zonen har människan
visat sig kunna med framgång värna om sin hälsa;
det fuktiga England och de på luftfuktighet fattiga
staterna i norra Amerika visa gynnsam sjuklighet och
dödlighet. Inom den tempererade zonen träda dessa
förhållanden i bakgrunden, och andra äro bestämmande
för resultaten.
Sveriges klimat ligger till större delen på utkanten
af den tempererade zonen, vid dess öfvergång till
den arktiska; endast den nordligaste delen af landet
tillhör den arktiska regionen. Landets klimat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
