Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk lagkunskap - I. Grundlagarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konungen själf på vanligt sätt, där han vistas. Sådan
tillförordnad regering är rätt vanlig och plägar
årligen under kortare tider utöfva styrelsen.
Konungens och regeringens allmänna skyldigheter
angifvas i regeringsformen nästan ordagrant efter
den urgamla konungaeden sålunda: konungen bör styrka
och befordra rätt och sanning; hindra och förbjuda
vrångvishet och orätt; ingen fördärfva eller
låta fördärfva till lif, ära, personlig frihet och
välfärd, utan att han är lagligen förvunnen och dömd;
och ingen afhända eller låta afhända något gods,
löst eller fast, utan ransakning och dom i den ordning
Sveriges lag och laga stadgar föreskrifva; ingens fred
i dess hus störa eller låta störa; ingen förvisa från
en ort till en annan; ingens samvete tvinga eller låta
tvinga, utan skydda hvar och en vid en fri utöfning
af dess religion, så vidt han därigenom icke stör
samhällets lugn eller åstadkommer allmän förargelse;
och låta en hvar blifva dömd af den domstol, hvarunder
han rätteligen hör och lyder.
Beslutanderätten i regeringen tillkommer konungen,
sedan han hört minst tre af statsråden utom den,
som föredrager ärendet. I viktigare ärenden,
som angå rikets allmänna styrelse, såsom allmänna
författningars vidtagande eller nya inrättningars
genomförande, skall konungen höra alla statsrådets
ledamöter, innan han fattar beslut. Vid afgörandet
af ärenden, som angå rikets förhållande till
främmande makter, afhandlingar och förbund med
dessa, utnämnandet af sändebud och tjänstemän vid
beskickningarna i utlandet fattar konungen beslut,
sedan han hört tre af statsrådets ledamöter,
däribland den föredragande utrikesministern
och statsministern. Konungen kan börja krig och
sluta fred, sedan han hört statsrådets samtliga
ledamöter. Högsta befälet öfver rikets krigsmakt till
lands och, sjös äges af konungen, och de kommandomål,
som han i denna egenskap omedelbart besörjer, afgör
han ensam, sedan vederbörande försvarsdepartements
chef blifvit hörd.
Konungens domsrätt är uppdragen åt högsta domstolen,
där konungen har två röster. Alla domstolens beslut
utfärdas i konungens namn.
Benådningsrätten eller rätten att mildra lifsstraff
samt återgifva ära och till kronan förverkadt gods
utöfvas af konungen i statsrådet, sedan högsta
domstolen däröfver blifvit hörd.
Hela statens förvaltning har sin medelpunkt hos
konungen och ordnas af honom enligt grundlagens
föreskrifter samt utöfvas af ämbets- och tjänstemännen
under konungens uppsikt och med ansvar inför
honom. Konungen utnämner och befordrar i statsrådet
innehafvare af de flesta högre och flere lägre
tjänster, och kan han därvid i de flesta fall gå utom
uppgjorda förslag, dock så att afseende fästes endast
å de sökandes förtjänst och skicklighet, men icke på
deras börd. Konungen kan dock icke gå utom förslaget,
när han utnämner borgmästare i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
