Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historia - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
skräck hos stäppernas folk, som i flere århundraden
höllo sig stilla. Detta tåg skulle dock äfven få andra
viktiga följder. Sedan perserna intagit båda sidor
af de sund, som föra till Svarta hafvet, började de
grekiska städerna blifva oroliga för sin handel på
detta haf. De af dem, som lydde under persiskt välde,
förbundo sig till en resning för att återvinna sin
frihet. Resningen misslyckades, och den förnämsta af
de upproriska städerna, Miletos, gick upp i lågor
(495 f. Kr.); men härvid uppväxte den fiendskap
mellan perser och greker, som för båda skulle få så
stor betydelse.
Härmed begynner forntidens tredje tidrymd (vid
500 f. Kr.). Skådeplatsen vidgar sig nu i och med
grekernas uppträdande, och kampen mellan dem och
perserna fyller hela denna tidsålder, som slutar med
grekernas fullständiga seger. Med det samma är äfven
historiens tyngdpunkt förflyttad till Europa, om ock
Asien allt framgent intager en viktig ställning.
De ariska folk, som haft sitt hemvist i Europa och som
ytterst varit af samma ursprung som inder och perser,
torde från mellersta Europas slätter utbredt sig öfver
dess sydliga delar, dit de lockats genom hoppet om
bättre lefnadsvillkor i en rikare natur. Långt före
all historias början trängde de i skilda flockar
nedåt de italiska och grekiska halföarna; och från
Medelhafvets norra strand torde de tagit en viktig
del i de väldiga sjötåg, som i andra årtusendet
f. Kr. kommo det egyptiska väldet att darra. Men på
detta haf och vid dess stränder mötte de andra sjöfolk
af semitisk stam, och i synnerhet hade fenicierna
från urminnes tider grundat en mängd nybyggen på
Greklands kuster. Äfven från Egypten kommo nybyggare,
och sagan nämner egyptierna Danaos och Kekrops bredvid
feniciern Kadmos och frygiern Pelops från Mindre
Asien som grundläggare af större stater. Omöjligt
är här att skilja dikt och verklighet, men säkert
hafva arier och semiter länge kämpat om väldet under
Greklands sagofyllda hjälteålder. Som den främsta af
dess stater framstår i den nyaste forskningens ljus
Mykene, ett rike på halfön Peloponnesus (Morea),
styrdt af konungar af Pelops’ ätt. Mest berömd af
dem är Agamemnon, som dikten ställt i spetsen för
grekernas härtåg till staden Tröja vid Hellesponten
på Mindre Asiens kust, hvars namn genom de homeriska
sångerna, Iliaden och Odysseen, blifvit förvaradt åt
alla tider. Sannolikt har i dessa nejder stått en
afgörande kamp mellan ariska och semitiska stammar
om de farvatten, som leda från Egeiska till Svarta
hafvet.
Då den egentliga historiens ljus går upp öfver
Grekland, äro helle-niska stammar af arisk börd
obestridt herrar i landet. Men kampen mot semiterna
har lämnat djupa spår efter sig; i synnerhet bära
ioni-erna ett starkt semitiskt släkttycke, hvaremot
de senare invandrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
