- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
II:184

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historia - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

184

om öfvergången fått ske under ledning af ett bland
historiens största snillen. Nu följde i stället åter
en tid af tvedräkt. Caesars mördare voro ställningen
ingalunda vuxna, och Brrrtus och Cassius togo sig
själfva af daga, sedan de blifvit slagna vid Filippoi
i Macedonien (42 f. Kr.). Makten låg nu hos det andra
triumviratet, bildadt af Caesars fältherre Antonius,
hans systerdotters son Octavianus och den obetydlige
Lepidus. Den senare sköts snart åt sidan, och de
två andra delade makten så, att Octavianus, som af
hären hyllades som sin frände Caesars arftagare^
råder i västern, Antonius däremot i östern. Där lät
denne tappre, men svage man alldeles bedåra sig af
Egyptens sköna och snillrika, men lättfärdiga och
härsklystna drottning Kleopatra, som redan sökt snärja
den store Caesar själf i sina garn och hvars högsta
ärelystnad det var att en gång härska i Rom. I sus
och dus med henne glömde Antonius ära och namn och
skänkte bort romerska statens provinser, till dess
Octavianus drog ut i fält mot honom och Kleopatra,
l det afgörande slaget vid Actium på Greklands
nordvästkust lämnades Antonius i sticket af Kleopatra
och tog sig snart själf af daga (31 f. Kr.). Kleopatra
själf, som såg, att hon ej skulle lyckas bedraga
Octavianus, följde honom snart i döden, och Egypten,
det sista af de macedoniska rikena, blef en romersk
besittning. Octavianus var nu obestridd herre öfver
världen och kunde forma dess öden, huru han ville. Så
slutade den minnesrika romerska republiken.

Med Octaviani herradöme börjar forntidens sista
eller femte tidrymd, den romerska kejsartiden
(vid 30 f. Kr.). Octavianus bevarade med ängslig
försiktighet republikens yttre former, hvilka först
småningom under hans efterträdare sattes å sido, men
samlade all makt i sin hand genom att hos sig förena
republikens högsta ämbeten, l det yttre skickade han
sig som privatman för att ej såra ömtåliga sinnen
med kunglig ståt och glans och antog endast titeln
Augustus, .som i historien undanträngt hans egentliga
namn och i vårt språk skulle kunna återgifvas med Hans
Höghet. Vanligen kallades han blott med sitt ättenamn
Caesar, hvilket för hans efterträdare öfvergick till
titel. Fred och ordning återställdes öfver allt i det
ofantliga riket, hvars vida landområde hvarken förr
eller senare njutit ett så varaktigt fredslugn som
under kejsartidens två första århundraden. Öster-
och västerlandets skilda världsåskådningar stämde
i brokig blandning möte i Rom; lydnaden för en
enda herre mognade sinnena för dyrkan af en enda
Gud och banade väg för kristendomen, under det de
andra religionerna voro stadda i förfall. Sedan
riket blifvit ordnadt, styrde Augustus så mildt och
rättvist, som omständigheterna tilläto, och gjorde sig
en ära af att uppmuntra vetenskap och konst, hvadan
hans tidehvarf också är den romerska litteraturens
gyllene ålder, då Virgilius,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0788.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free