Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historia - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
träda i spetsen för reformationen, skulle det kanske
i Tyskland lyckats att bryta småf urs tames makt och
genomföra det enhetsverk, som samtidigt pågick i så
många af Europas stater. Men nu måste han splittra
sina krafter i alla möjliga riktningar, och dessutom
hade nödvändigheten att bevara den allmänneliga
kyrkans enhet så länge varit höjd öfver alla tvifvel,
att han icke vågade taga det afgörande steget. Den
gifna följden var att det blef småfurstarnes makt
som växte, ej blott på kyrkans, utan på kejsarens
bekostnad,, och deras rätt att hvar i sitt land råda
öfver religionen erkändes på riksdagen i Speier
1526. Lutheranerna framställde vid riksdagen i
Augsburg 1530 sina läror i den s. k. augsburgska
bekännelsen, som sedan dess utgjort deras förnämsta
lärourkund, och deras furstar sammanslöto sig i
schmal-kaldiska förbundet till gemensamt försvar. Ännu
önskade allvarliga män å ömse sidor en återförening,
men den blef om intet, dels genom furstarnes
egennytta, som ej ville släppa sin nyvunna makt ur
händerna, dels genom den kyrkliga maktfullkomligheten,
som väl medgaf behofvet af reformer, men hvarken
ville eller kunde lämna den minsta del i deras
genomförande åt någon som helst annan myndighet än
den kyrkliga myndigheten själf. Ett allmänt kyrkomöte
inkallades väl till Tri-dent i Tyrolen 1545, men på
sådana villkor, att protestanterna ej kunde deltaga
däri. Ehuru spänningen alltmera ökades, förmådde dock
Luthers vördnad för kejsaren af böj a alla våldsamma
steg. Men efter hans död 1546 utbröt Öppet krig mellan
kejsaren och de förbundna fur-starne. De förde kriget
oskickligt, och efter nederlaget vid Muhlberg 1547
måste de ödmjuka sig inför kejsaren, som väl fråntog
ett par af dem deras länder, men dock med ovanlig
högsinthet gjorde ett hof samt bruk af sin seger. Karl
beredde sig nu att förverkliga sin länge närda plan
att på egen hand reformera kyrkan på ett sätt, som
i möjligaste mån kunde förlika allas intressen -
då hans forne gunstling Moritz af Sachsen, som han
gjort till kurfurste efter den af satte Johan Fredrik,
Karl V i hans sista regeringsår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
